Irak vill lägga miljontals illegala vapen under statlig kontroll

Iraks regering säger att den vill föra uppskattningsvis sex miljoner vapen som i dag finns utanför de officiella institutionerna under statlig kontroll, samtidigt som Iranstödda fraktioner vägrar lämna ifrån sig det de kallar ”motståndsvapen”, rapporterar Euronews. Inrikesministeriet har nu omtolkat en tidigare aviserad tidsgräns den 30 september: den ska inte längre ses som ett slutdatum, utan som starten på en regleringsprocess. Biträdande inrikesminister Hussein al-Awadi beskrev datumet som början på ”reglering” vid ett besök i provinsen Salah al-Din.

Planen läggs ovanpå en säkerhetsordning som Irak har försökt formalisera i ett decennium utan att fullt ut få grepp om den. De folkliga mobiliseringsstyrkorna bildades 2014 efter att ayatolla Ali al-Sistani uppmanat frivilliga att slåss mot Islamiska staten. Vissa fraktioner införlivades senare i statens säkerhetsstruktur, medan andra behöll egen befälsordning och fortsatte att få vapen, finansiering och styrning från Irans revolutionsgarde, enligt Euronews. De parallella kommandokedjorna är nu kärnproblemet i praktiken: regeringen ber väpnade grupper att avväpna sig in i institutioner där några av deras rivaler redan finns.

Premiärminister Ali al-Zaidi har sagt att kampanjen ska drivas genom förhandlingar snarare än våld, och att han inte accepterar ”en stat i staten”. Det minskar risken för omedelbart våld inom den shiamuslimska sfären, men gör avväpningen till en byteshandel där efterlevnad kan växlas mot ställning, budgetmedel eller rättsligt skydd. Euronews uppger att Saraya al-Salam, Asaib Ahl al-Haq och Kataib Imam Ali har nått en förståelse med regeringen om att lämna ifrån sig vapen eller få sin ställning reglerad, medan hårdföra, Teheranallierade grupper som Kataib Hizbollah och Harakat al-Nujaba har sagt nej.

Yttre tryck påverkar tidtabellen. Washington har krävt en tydlig tidsplan och kopplat Iraks efterlevnad till tillgången till avgörande dollarflöden för ekonomin, enligt Euronews. Därmed blir vapenpolitiken också en fråga om finansiell risk för Bagdad: statsmakten kan inte bortse från att betalningssystem och valutaflöden i praktiken fungerar som styrmedel. Al-Zaidi har hävdat att ett amerikanskt trupptillbakadragande skulle ta bort motiveringen för väpnat ”motstånd” i Irak. Men för miliser som byggt både legitimitet och inkomster kring just den motiveringen avgörs inte vad som är ”nödvändigt” vid ett regeringssammanträde.

Bagdad kallar den 30 september för en början. Grupperna som behåller sina arsenaler kallar dem icke förhandlingsbara.