EU-kommissionen vill förbjuda sociala medier för barn under 13

Europeiska kommissionen vill införa en så kallad EU-lag för barn på nätet som bland annat skulle förbjuda barn under 13 år att ha konton i sociala medier, rapporterar Euronews. Förslaget, som presenterats av kommissionsordförande Ursula von der Leyen och kommissionens vice ordförande Henna Virkkunen, innehåller även krav på att plattformar tar bort funktioner som oändlig rullning och påträngande aviseringar för minderåriga. För ungdomar i åldern 13–15 föreslås särskilda ”minikonton” med begränsningar av kontakter och verktyg för skärmtidsstyrning.

Planen stannar inte vid sociala medier. Enligt Euronews ska även datorspel, programbutiker och samtalsrobotar med artificiell intelligens byggas ”säkra från början”. Tjänsteleverantörer ska förväntas visa att de följer reglerna, i stället för att lägga ansvaret på användare som ska välja bort riskabla funktioner. Rekommendationsflöden för barn som bygger på profilering skulle förbjudas, och plattformar skulle tvingas erbjuda verktyg så att föräldrar kan se och godkänna kontakter, hantera inställningar och anmäla skadligt innehåll.

Bryssel vill samordna regler i hela den inre marknaden för att undvika ett lapptäcke av nationella åldersgränser och utformningskrav. Det får direkta följder för företag som i dag lutar sig mot mer slapphändiga, självdeklarerade ålderskontroller, och för mindre tjänster som saknar de största plattformarnas avdelningar för regeluppfyllelse. Kommissionen hänvisar till enkätunderlag för att motivera ingreppet: en Eurobarometerundersökning från 2026 som Euronews citerar kopplar tidigare start i sociala medier till längre skärmtid. Barn som började före 10 års ålder uppger mer skärmtid på helger än de som började efter 14.

Förslaget flyttar också ansvar inom hushållet. Eurochild, en icke-statlig organisation som Euronews citerar, menar att föräldrakontroller behövs men inte kan vara den huvudsakliga försvarslinjen, eftersom inte alla barn har en stödjande eller digitalt kunnig vuxen till hands, exempelvis barn i alternativ omsorg eller i familjer med konflikt eller försummelse. Samtidigt bygger lagens konstruktion på antagandet att plattformar i stor skala kan skilja en 12-åring från en 13-åring på ett tillförlitligt sätt, och Euronews noterar att enkla rutor där man fyller i födelsedatum inte längre skulle godtas som giltig ålderskontroll.

Som så ofta i EU-politiken växer ett till synes avgränsat problem till en bred regleringsapparat: standardiserade krav som ska fungera för allt från globala jättar till små nischaktörer, och som förutsätter omfattande kontroll av användare. Incitamenten är tydliga. Politiker kan visa handlingskraft mot skärmbeteenden utan att behöva ta strid med svårare frågor om familj, skola och sociala normer, medan kostnaderna hamnar hos tjänsteleverantörer och i praktiken hos användare genom mer kontroll, mer dokumentation och sannolikt mer insamling av uppgifter för att bevisa ålder.

Lagen måste fortfarande godkännas av Europaparlamentet och ministerrådet innan den kan börja gälla. Men kommissionen har redan lagt ett konkret tal på bordet – 13 – och uppmanar nu både lagstiftare och plattformar att bygga sina system kring den gränsen.