Italien och Grekland ber EU skicka fler krigsfartyg och flyg till Röda havet

Italien och Grekland ber nu andra huvudstäder i Europeiska unionen om fler fartyg och flygplan till Röda havet, efter att huthiernas framryckningar skärpt deras grepp om sundet Bab el-Mandeb, enligt Euronews. I ett brev daterat den 19 september uppmanade unionens utrikespolitiska chef Kaja Kallas medlemsstaterna att förstärka Operation Aspides, unionens defensiva marininsats som startades 2024 för att skydda handelsfartyg på rutten mellan Indiska oceanen och Medelhavet.

Den utlösande händelsen var, enligt Euronews, en eskortoperation utanför Jemen där en italiensk fregatt följde ett italienskt handelsfartyg. Det fick Italiens försvarsminister Guido Crosetto att varna för att Europas närvaro är för tunn. Kallas efterfrågade ”mer ändamålsenligt utrustade” marina och luftburna resurser samt större förmåga till nära skydd. Begäran är i praktiken ett erkännande av begränsningarna i en insats som får använda våld, men som är konstruerad för att hållas snävt inriktad på sjöfartsskydd.

Aspides har byggt på en liten kärna: Italien och Grekland bidrar med insatsens tre huvudsakliga fartyg, tillfälligt förstärkta av enheter från Tyskland, Frankrike, Spanien, Nederländerna och Belgien. Den modellen fungerar när angreppen är sporadiska och kuststräckan är omstridd; den knakar när den angripande parten kontrollerar mark. Huthierna har, enligt Euronews, tagit Mocha, Perimön och Hanisöarna, vilket ger dem hävstång över en flaskhals som påverkar europeiska energipriser och konsumentpriser.

Politiken kring förstärkningar är minst lika avgörande som materielen. Crosetto har klagat på att bara två europeiska örlogsfartyg fanns på plats i området förra veckan och sagt att Italien inte skulle vänta på Europa om fler eskorter behövdes för nationella lastfartyg. Det är ett ovanligt öppet medgivande om hur incitamenten ser ut: stater prioriterar i praktiken sina egna skrov och sina egna försäkringslösningar. Franska och nederländska enheter uppges arbeta för att skydda sina egna handelsflottor, ett mönster som förvandlar en gemensam insats till ett lapptäcke av nationella undantag.

Italien har fört fram idén att basera fler fartyg i Djibouti, men Euronews noterar att det skulle bli svårt att få godkännande och – avgörande – finansieringsstöd från allierade. Analytiker som citeras i rapporten menar att enbart marina utplaceringar kan vara otillräckliga och efterlyser luftskydd mot huthiernas kontroll över delar av Jemens kust. Ett sådant steg skulle både bredda kostnaderna och öka riskerna för regeringar som har sålt in Aspides som en begränsad, defensiv operation.

Europeiska unionens försvarsministrar ska diskutera frågan den 28 september i Bryssel, och utrikesrådet väntas återkomma den 12 oktober i Luxemburg. Då kan den praktiska frågan handla mindre om mandat och mer om huruvida tillräckligt många europeiska stater är beredda att löpande stå för notan för skydd av kommersiell trafik som för många företag redan har blivit en post i frakträkningar och krigsriskpremier.