Putins parti tar jättemajoritet i ryska duman
Val efter fullskaliga invasionen ger 355 av 450 mandat och 49 krigsveteraner kliver in, opposition stängs ute och rysk valteater rullar vidare i ockuperade delar av Ukraina
Bilder
United Russia, the party led by Vladimir Putin before his presidency, won 355 of 450 Duma seats. Photograph: Vyacheslav Prokofyev/Pool Sputnik Kremlin/AP
theguardian.com
As Russia counted the votes from its widely criticised election, Kremlin forces attacked targets in Ukraine, damaging the historic Zaporizhzhia National University. Photograph: Ukrinform/Shutterstock
theguardian.com
Aftermath of a Russian drone attack in Zaporizhzhia. Photograph: Reuters
theguardian.com
A shopping centre, struck during Russia’s drone attack on in Zaporizhzhia. Photograph: Reuters/Stringer
theguardian.com
Putins maktparti Enade Ryssland har säkrat 355 av dumans 450 mandat i det första parlamentsvalet sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022, rapporterar The Guardian. Den nya duman kommer dessutom att rymma 49 ledamöter som deltagit i kriget – en grupp som Kreml framställer som en politisk tillgång snarare än ett tillfälligt inslag från mobiliseringen. Västerländska regeringar har fördömt röstning i ryskokkuperade delar av Ukraina som illegitim.
Storleken på supermajoriteten spelar mindre roll för den dagliga lagstiftningen, där Kreml redan sätter dagordningen, än för vad den signalerar om rekrytering och efterträdarfrågor. Krigsveteraner i parlamentet ger staten ett nytt skikt av lojala företrädare vars offentliga ställning är knuten till att kriget fortsätter och till de förmåner som följer av det. The Guardian skriver att Enade Rysslands generalsekreterare Vladimir Jakusjev först antydde en högre siffra för invalda veteraner men senare justerade ned den – ett litet exempel på hur krigets symbolik styrs och finjusteras i realtid.
Valet krympte också utrymmet för avvikande röster genom administrativa beslut. Rysslands högsta domstol stoppade, enligt The Guardian, oppositionspartiet Jabloko – som motsätter sig kriget – från att delta, vilket lämnar liberala väljare utan en tydlig kanal för protest via valurnan. De andra partier som tog mandat – kommunistpartiet, LDPR och Nya människor – beskrivs som stödjande den så kallade ”särskilda militära operationen”, vilket gör att flerpartisystemet i praktiken blir en rollfördelning inom en och samma politiska linje.
Utanför Ryssland påverkar omröstningen direkt Europas kalkyl kring sanktioner och erkännande. Europeiska unionens utrikeschef Kaja Kallas kallade valet ett bakslag för rysk demokrati och sade att oppositionen tystats och att internationella valobservatörer utestängts, uppger The Guardian. I Ukraina sammanföll valhelgen med fortsatta attacker: tidningen skriver att ryska angrepp skadade Zaporizjzja nationella universitet medan rösterna räknades, samtidigt som Ukraina genomförde djupa anfall mot mål, däribland Moskvas oljeraffinaderi. Kriget tar inte paus för inrikespolitiskt skådespel; det används för att motivera det.
Spekulationer om ytterligare mobilisering hänger över resultatet. The Guardian noterar uppgifter om att Putin kan tillkännage en stor inkallelse i höst och citerar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som menar att Kreml siktar på att rekrytera hundratusentals fler soldater. Ett parlament med fler veteraner är strukturellt bättre rustat att sälja ett sådant steg på hemmaplan och mindre benäget att ifrågasätta kostnaderna.
Enade Rysslands mandatantal är en siffra som går att trycka i en resultatgrafik. Den mer konkreta förändringen är att dussintals män som stridit i Ukraina nu har skrivbord i duman.