Irans revolutionsgarde varnar för långvarigt krig med USA

Irans revolutionsgarde varnade att man förberett sig för ett ”långvarigt krig” med USA och att man kan ta i bruk hittills oanvända ”strategiska” vapen. Samtidigt sade USA:s president Donald Trump i en intervju med Fox News att han vägde olika alternativ gentemot Iran och fällde kommentaren ”om och när ska jag spränga hela nationen i luften”, enligt Euronews persiska tjänst. Enligt samma rapport utfärdade Irans generalstab och det centrala högkvarteret Khatam al-Anbiya ett gemensamt uttalande där man hävdade att kontrollen över Hormuzsundet nu ”övergått till iransk förvaltning” och varnade för att varje ny amerikansk attack skulle besvaras med fortlöpande angrepp mot amerikanska baser och intressen i regionen.

Den omedelbara bakgrunden är att regionens infrastruktur blivit en del av budskapet. Euronews kopplar upptrappningen till huthiernas angrepp mot mål i och kring Riyadh samt mot Aramco-anläggningar i Yanbu, med ballistiska robotar, kryssningsrobotar och drönare. Saudiarabien uppgav att luftförsvaret i gryningen avvärjde en ballistisk robot riktad mot huvudstaden, och en brand bekräftades vid en bränsledepå nära King Khalid International Airport, där svart rök syntes. Det beskrevs som första gången den saudiska huvudstaden angripits sedan kriget i Jemen tog fart igen i juli.

I praktiken handlar hoten om Hormuz inte bara om sjökontroll, utan om prissättningsmakt. När tjänstemän talar om ”förvaltning” av sundet riktar de sig till försäkringsbolag, rederier och regeringar som kliver in med skattepengar när bränslepriserna rusar. Att göra sjöfarten dyrare och osäkrare är ett sätt att flytta kostnader från den som stör trafiken till dem som måste hålla ekonomin rullande. Europas diesel- och bensinpolitik påverkas direkt av angrepp och avbrott kring Hormuz: när priserna stiger följer ofta skattesänkningar och subventioner som i praktiken flyttar notan från bilisterna till statsbudgeterna.

Washingtons hållning hålls samtidigt avsiktligt bred. Euronews uppger att Trump tros överväga ett storskaligt angrepp, en skärpt ekonomisk blockad eller en diplomatisk uppgörelse vid FN:s generalförsamling. USA:s utrikesdepartement utfärdade också nya säkerhetsvarningar för amerikanska medborgare i hela Mellanöstern, uppmanade amerikaner i Iran att lämna omedelbart och varnade för möjliga inställda flyg och stängda luftrum. Teheran har å sin sida satt ett pris på nedtrappning: att USA häver blockaden mot iranska oljehamnar, återför frysta tillgångar och tar bort sanktioner mot oljeexporten, enligt uttalanden som tillskrivs Mohsen Rezaei, sekreterare i Irans högsta nationella säkerhetsråd.

Samma rapport beskriver också ett parallellt kommunikationsspår som är svårt att förena med de offentliga hoten. Trump sade att USA var i ”ständig kontakt med huthierna” och att de gått med på att inte gå i krig med Washington, samtidigt som amerikanska medier rapporterade att han avvisat en begäran från Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman om direkt amerikansk militär hjälp mot huthierna.

Vid FN denna vecka väntas Trump träffa gulfledare vid sidan av mötena, medan iranska befälhavare talar om oanvända vapen och saudiska företrädare räknar avvärjda robotar. Under ytan handlar mycket om vem som kan vältra över risker och kostnader på andra: genom kontroll över flaskhalsar, genom sanktioner och genom att låta skattebetalare bära följderna när marknaderna skakar.