Frankrikes statsskuld når högsta nivån sedan 1978

Frankrikes statsskuld ser ut att nå sin högsta nivå sedan 1978 redan i år, enligt siffror som Euronews hänvisar till från finansdepartementet och som bekräftats av statistikmyndigheten Insee. Departementet räknar med att skulden uppgår till 119,3 procent av bruttonationalprodukten 2026 och stiger vidare till 121,7 procent 2027, samtidigt som regeringen förbereder ett paket på 54 miljarder euro i budgetjusteringar och utgiftsminskningar för 2027.

Detta är en eurozonsfråga, eftersom Frankrike inte är en liten avvikare som kan isoleras. Euronews beskriver landet som valutaunionens tredje mest skuldsatta medlem efter Grekland och Italien. Skuldkvoten stiger genom vad finansdepartementet kallar en ”automatisk” mekanism: underskottet ligger kvar på en nivå som gör att skulden fortsätter växa även utan någon ny kris. Europeiska unionens regler anger 60 procent i skuld och 3 procent i årligt underskott som riktmärken. Frankrikes underskott var 5,1 procent av bruttonationalprodukten 2025 och regeringen räknar med 5,4 procent 2026, med en nedgång till 5 procent inritad för 2027.

Klyftan mellan regelbokens mål och den politiska verkligheten hanteras nu mer som en förvaltningsprocess än som ett nödläge. Frankrike har stått under särskild övervakning från Europeiska unionen i två år på grund av underskottet, och regeringen har lämnat sitt utkast till budget för 2027 till Högsta rådet för offentliga finanser för granskning. Euronews rapporterar att några av de mest känsliga besluten – bland annat om skatteförmåner för pensionärer ska minskas – skjuts över till parlamentet. Det är ett klassiskt sätt att sprida ansvaret för impopulära åtgärder: smärtan fördelas på fler aktörer och blir svårare att knyta till regeringen ensam.

Tidpunkten är dessutom politiskt besvärlig. Frankrike håller president- och parlamentsval 2027, och åtstramningen är planerad till samma år som valrörelse och regeringsbildning. Ordföranden för parlamentets finansutskott citeras med invändningen att nedskärningar skulle drabba ”alla befolkningsgrupper utan åtskillnad”, särskilt de fattigaste. Det antyder hur varje konsolideringspaket blir en fördelningsstrid så snart det lämnar kalkylbladet och möter verkliga intressen.

Tillväxtantagandena rör sig samtidigt åt fel håll. Enligt Euronews har Frankrikes prognos för tillväxten 2026 skrivits ned i ett läge med svag konsumtion. Kanalen kopplar den bredare ekonomiska smällen till en uppgång i energipriserna i samband med det amerikansk-israeliska kriget mot Iran. Dyrare energi pressar hushållen och höjer statens egna kostnader på samma gång, vilket gör underskottsminskningar svårare utan åtgärder som också blir politiskt dyra.

Skuldbanan diskuteras nu i termer av en kris som kan undvikas, snarare än som ett öde. Amélie de Montchalin, som leder Högsta rådet för offentliga finanser, säger att en finanskris ”inte är säker eller garanterad” om Frankrike fattar ”snabba och ansvarsfulla beslut”. Regeringens egna beräkningar visar att dessa beslut i praktiken landar 2027 – året då väljarna avgör vem som får ta åt sig äran för återhållsamhet och vem som får skulden för räkningen.