Bolivia slopar dieselsubventioner efter godkänt IMF-program

Bolivias kongress ratificerade den 18 september ett låneprogram från Internationella valutafonden värt 1,9 miljarder dollar, och president Rodrigo Paz gick omedelbart vidare med att avskaffa subventionerna på diesel som används av lastbilar, bussar och traktorer, rapporterar Euronews. Treårsprogrammet kräver fortfarande ett slutligt godkännande av valutafondens styrelse innan pengar betalas ut, men regeringen i La Paz agerar redan som om villkoren gäller. Subventionerna på bensin, som främst gynnar privata bilister, ligger tills vidare kvar efter att ha minskats under de senaste månaderna.

Regeringens argument är att landet inte längre har utrymme att fortsätta sälja importerat bränsle med förlust. Valutareserven har krympt, inflationen är hög och tillväxten svag, enligt Euronews, samtidigt som minskande export av naturgas har tagit bort en viktig källa till hårdvaluta som tidigare finansierade bränsleimporten. Uppgången i de globala oljepriserna kopplad till kriget som involverar Iran har gjort subventionerna till en större och mer svårberäknelig utgift, vilket har drivit staten mot ransonering och återkommande brist som började 2023. Paz uttryckte kursändringen utan omsvep: ”Ingen kan köpa något dyrt och sälja det billigt”, och meddelade att diesel ska säljas till internationella priser.

Den ekonomiska spridningen är enkel: diesel är insatsvaran som får varor att röra sig och maskiner att arbeta. Den bolivianska policybloggen Cabildeo Digital uppskattar det subventionerade dieselpriset till 9,80 bolivianos per liter och menar att ett marknadspris kan hamna ungefär mellan 17 och 20 bolivianos, en höjning som är tillräckligt stor för att först slå mot fraktpriser, skördelogistik och byggkostnader innan den når konsumentpriserna. Samma analys pekar på att transporter, jordbruk, gruvnäring, byggsektor och distribution får direkta kostnadschocker, där en del förs vidare till mat och andra nödvändighetsvaror och pressar reallönerna.

För att dämpa de politiska kostnaderna utlovade Paz kontantstöd på sammanlagt omkring 79 miljoner dollar till cirka 2,9 miljoner människor, samt förmånliga lån till åkare, småföretag och producenter, enligt Euronews. Han lovade också att styra om utgifter från subventioner till skolor, sjukhus och vägar. Samtidigt har regeringen förlängt ett undantagstillstånd för att kunna rensa vägar under protester, ett verktyg som möjliggör militär inblandning och att vissa medborgerliga friheter sätts åt sidan – ett tecken på att åtstramningen drivs igenom under tryck, inte förhandlas fram i lugn och ro.

Valutafondsuppgörelsen gick igenom i en splittrad lagstiftande församling: Paz kristdemokratiska parti saknar egen majoritet, medan mitten- och högerledamöter dominerar båda kamrarna och stödde programmet, rapporterar Euronews. Fackliga organisationer, däribland Bolivias arbetarförbund, motsätter sig lånet och varnar för att nedskärningar och dyrare bränsle slår hårdast mot låginkomsthushåll. Cabildeo Digital lyfter dessutom en mindre synlig komplikation: regionala och lokala myndigheter är stora dieselköpare för offentliga arbeten och tjänster, och högre priser kan vältra över kostnader på kommuner samtidigt som centralmakten hävdar att den får budgetlättnad.

Valutafondens styrelse har ännu inte betalat ut pengarna. Bolivia har redan höjt priset vid pumpen på det bränsle som håller landets lastbilar rullande.