USA tar permanent grepp om Grönlands säkerhet

USA:s president Donald Trump säger att USA har nått en säkerhetsöverenskommelse med Danmark och Grönland som ger Washington ”permanent kontroll” över Grönlands säkerhet. Enligt NBC News väntas de tre regeringarna skriva under avtalet nästa vecka i samband med Förenta nationernas generalförsamling i New York. Upplägget ska stoppa USA:s motståndare från att etablera bas eller militär närvaro på Grönland, eller göra ”känsliga” investeringar utan skriftligt godkännande från USA. Danmarks statsminister Mette Frederiksen säger att avtalet inte ger USA suveränitet över Grönland, medan Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen beskriver det som en förstärkning av säkerheten för Grönland, Danmark, USA och den bredare västalliansen.

Som NBC och The Guardian återger texten liknar den mindre en tidsbegränsad uppdatering av basrättigheter och mer en stående vetorätt över öns yttre förbindelser. En tjänsteman vid USA:s utrikesdepartement säger till NBC att avtalet uttryckligen förbjuder varje bas eller truppnärvaro från länder utanför Nato på Grönland och innehåller granskningsmekanismer som ska stoppa investeringar från Ryssland och Kina. Marco Rubio beskriver i NBC:s återgivning Grönland som en del av Nordamerikas strategiska försvarsområde ”för alltid”, en formulering som går längre än Natos vanliga språk om gemensamma åtaganden.

Grönland är inte ett oskrivet blad. The Guardian påminner om att USA redan har en militärbas vid Pituffik från kalla kriget och rätt att bygga ut genom Nato. Det gör etiketten ”permanent” politiskt användbar: det som hittills varit ett alliansarrangemang får drag av en amerikansk garanti som överlever förändringar i Grönlands konstitutionella ställning. NBC rapporterar att en tjänsteman vid USA:s utrikesdepartement säger att avtalet ska fortsätta gälla fullt ut även om Grönland blir helt självständigt från Danmark.

För Danmark är den omedelbara vinsten att dämpa en konflikt som gått från retorik till öppen påtryckning. Både NBC och The Guardian kopplar pakten till Trumps tidigare hot om att ta Grönland ”på ett eller annat sätt”, och The Guardian skriver att Köpenhamn inrättade en ”nattvakt” på utrikesministeriet för att följa Trumps uttalanden under natten. Ett avtal som i formella ordalag bekräftar dansk suveränitet men samtidigt ger Washington permanent tillträde och godkännanderätt kan säljas på hemmaplan som krishantering – särskilt om alternativet var en konflikt utan tydliga gränser med alliansens största militärmakt.

För Grönland är priset svårare att sätta. Avtalet presenteras som skydd och partnerskap, men begränsningarna träffar öns framtida handlingsutrymme: investeringsgranskning och krav på skriftligt godkännande innebär att ekonomisk utveckling – hamnar, gruvprojekt, telekommunikationer och infrastruktur med dubbla användningsområden – kan göras till en säkerhetsfråga som avgörs i en utländsk huvudstad. Trump säger, enligt båda medierna, att USA ”omedelbart” ska börja utveckla en stor militär närvaro i en ”lämplig del” av Grönland, vilket signalerar att pakten är tänkt att synas på marken.

Arktis är redan fullt av överlappande anspråk, och avtalets utformning tyder på att Washington vill ha färre oklarheter, inte fler. Ett permanent ramverk sänker samordningskostnaderna för USA:s militär, samtidigt som den politiska risken flyttas till danska och grönländska institutioner som måste hantera avtalet genom parlamentariska processer, som The Guardian noterar. Den offentliga motiveringen är att hålla Ryssland och Kina borta; den praktiska följden är att amerikanskt godkännande blir ett villkor för större extern inblandning.

Undertecknandet väntas nästa vecka i New York. USA har redan en bas vid Pituffik – och förhandlar nu dessutom fram formuleringar som är avsedda att leva längre än flaggorna ovanför den.