Asien

Indonesien tar emot sin första hangarfartyg

Uttjänt italienska Giuseppe Garibaldi döps om till KRI Gajah Mada och säljs in som katastrofresurs, prestigeprojekt med växande kostnader när renovering bemanning och flygunderhåll ska betalas år efter år

Bilder

Indonesia welcomes its first aircraft carrier, prompting debate over cost and military ambitions Indonesia welcomes its first aircraft carrier, prompting debate over cost and military ambitions independent.co.uk

Indonesien tog på fredagsmorgonen emot sitt första hangarfartyg i hamnen Tanjung Priok i norra Jakarta. En militär ceremoni hölls när det tidigare italienska krigsfartyget ITS Giuseppe Garibaldi anlände, enligt The Independent. Det 41 år gamla fartyget ska nästa vecka formellt tas i tjänst i den indonesiska marinen under nytt namn: KRI Gajah Mada. Italien gick i mars med på att överföra det utrangerade fartyget, som lämnade tjänst 2024.

Överlämnandet ligger i skärningspunkten mellan två statliga budgetlogiker: Roms och Jakartas. För Italien innebär en ”gåva” av ett åldrande hangarfartyg att man slipper en del av kostnaderna för att avveckla det, samtidigt som man fördjupar försvarssamarbetet med en stor kund som är ute och handlar ubåtar och flygplan. För Indonesien är det en prestigefylld anskaffning, men också en affär med lång svans: upprustning, bemanning, underhåll och integration av flygverksamhet. Sådana utgifter tar inte slut bara för att skrovet målas om och döps om. The Independent uppger att Indonesiens finansdepartement godkänt 450 miljoner dollar i finansiering för hangarfartygsprogrammet 2025, medan vissa lagstiftare varnar för att totalsumman kan bli betydligt högre; parlamentsledamoten TB Hasanuddin har uppskattat ombyggnadskostnaderna till 16 biljoner rupiah.

President Prabowo Subiantos regering försöker rama in fartyget mindre som ett verktyg för maktutövning och mer som en resurs för en naturkatastrofdrabbad övärld. Enligt myndigheter ska hangarfartyget byggas om för att stödja helikoptrar, drönare och marina operationer, och marknadsföras som ett rörligt ledningscentrum som kan rycka in vid naturkatastrofer och till och med bekämpa skogs- och torvmarksbränder som skapar hälsovådlig dis över Sydostasien. Prabowo har beskrivit en roll där fartyget bär vatten för brandsläckning och stöder helikopterinsatser – förmågor som kan vara användbara i ett land som regelbundet drabbas av jordbävningar, vulkanisk aktivitet och hårt väder.

Men fartygstypens egenskaper och den politiska symboliken drar i en annan riktning. Giuseppe Garibaldi konstruerades för flygplan med kort start och vertikal landning samt helikoptrar, och Indonesien skulle bli det andra landet i Sydostasien som opererar ett hangarfartyg efter Thailand. Även om Jakarta betonar katastrofberedskap är ett hangarfartyg i grunden en marin stridsresurs vars värde beror på utbildningscykler, reservdelar, flygunderhåll och uthållig beredskap – områden där kostnaderna är svårare att sätta tak på än vid ett enskilt inköp. Samma regering finansierar också ett program med fria näringsrika måltider och andra satsningar, och ekonomer som The Independent hänvisar till har varnat för avtagande tillväxt och svagare statliga intäkter.

Kritikernas fråga är därför mindre om Indonesien kan hitta användning för ett stort flygdäck, och mer om dessa användningar motiverar att man bygger en permanent driftbudget kring ett fartyg som köpts in vid slutet av dess ursprungliga livslängd. Ceremonin var högljudd; räkningarna tenderar att komma tystare.

Nästa vecka väntas den indonesiska marinen ta fartyget i tjänst som KRI Gajah Mada. Det kommer fortfarande att vara samma 41 år gamla skrov.