Tidigare syrisk fängelsechef döms till 60 års fängelse i USA

En federal domstol i Los Angeles dömde på torsdagen den tidigare syriske tjänstemannen Samir Ousman al-Sheikh till 60 års fängelse, efter att en jury funnit honom skyldig till tortyr och till att ha ljugit om detta i amerikanska invandringshandlingar. Enligt The Guardian hävdade åklagarna att al-Sheikh drev en underjordisk ”straffavdelning” på Adra-fängelset utanför Damaskus, där fångar förhördes och misshandlades medan han följde det via övervakningskameror. Domaren beskrev gärningarna i skarpa ordalag vid straffmätningen, och USA:s justitiedepartement framställde målet som en varning: påstådda människorättsförbrytare kan fortfarande lagföras även om de tagit sig in i landet.

Fallet visar hur ansvarsutkrävande för brott under Syriens inbördeskrig i praktiken formats mindre av en samlad internationell domstol och mer av vilka juridiska ”krokar” olika stater kan hitta. I USA var kroken inte bara anklagelser om tortyr, utan även invandringsbyråkratins formulär: domen omfattade påståenden om att al-Sheikh förvanskat sin bakgrund vid ansökan om uppehållstillstånd och medborgarskap. Den vägen är medvetet smal – den förutsätter att en misstänkt reser, identifieras och att åklagare får domsrätt – men den är samtidigt en av få som faktiskt slutar med långvariga fängelsestraff. Ur ett institutionellt perspektiv är det talande: staten använder det den kontrollerar bäst, nämligen gräns- och tillståndssystemet, när stora ord om ”internationell rättvisa” inte räcker till.

Tidpunkten understryker också att ett regimskifte inte automatiskt löser rättvisefrågan. Bashar al-Assad störtades i december 2024 efter en rebelloffensiv som fällde regeringen på några dagar, och Syriens nya myndigheter har hållit rättegångar i utevaro mot tidigare tjänstemän, rapporterar The Guardian. Assad och hans bror Maher dömdes 2024 till döden av en domstol och har befunnit sig i Moskva sedan regimens fall. I praktiken innebär det att många av de högst uppsatta hamnar utanför syriska domstolars räckvidd, medan lägre tjänstemän som bosatt sig utomlands riskerar de mest konkreta konsekvenserna. Det är ett välkänt mönster: de med störst resurser och bäst skyddsnät undgår ofta påföljd, medan de mer utbytbara blir åtkomliga.

Vittnesmål i den amerikanska rättegången gav en bild av hur ett fängelsesystem för många syrier fungerade som ett styrmedel. The Guardian återger uppgifter om fångar som vekts in i bildäck, slagits med kablar, hängts i rör i taket och spännts fast i anordningar avsedda att förstärka smärta. Samma rapportering noterar att även andra aktörer i kriget – däribland upprorsgrupper och den USA-stödda Syriska demokratiska styrkan – har anklagats för övergrepp mot frihetsberövade. Det komplicerar den prydliga uppdelningen mellan förövare och befriare som ofta följer med utrikespolitiska berättelser, särskilt när stormakter vill sälja in sin egen roll som moraliskt självklar.

Al-Sheikh flyttade till USA 2020, fick permanent uppehållstillstånd och greps på Los Angeles internationella flygplats 2024. På torsdagen dömdes han i en domstol i centrala Los Angeles till att tillbringa årtionden i amerikanskt federalt fängelse.