Vetenskap

Ny vildkatt i Bolivias Yungas får artstatus

Genetiska analyser delar upp sydamerikanska tigarkatter i flera arter och ritar om bevarandekartor, skyddet avgörs av namn medan kunskapen bygger på två levande djur och några kamerafällor

Bilder

Paola Nogales Ascarrunz, a National Geographic explorer who led the research that identified the new species, observes the cat at an  animal refuge in the Yungas region in Bolivia, on 1 September 2026. Photograph: Fernando Faciole/National Geographic/Reuters Paola Nogales Ascarrunz, a National Geographic explorer who led the research that identified the new species, observes the cat at an animal refuge in the Yungas region in Bolivia, on 1 September 2026. Photograph: Fernando Faciole/National Geographic/Reuters theguardian.com

En vildkatt i Bolivias Yungas-skog har nu formellt beskrivits som en ny art, rapporterar Reuters. Det är första gången på mer än hundra år som en nu levande kattart fått en vetenskaplig artbeskrivning. Djuret kallas lokalt ”Tilcayo” och hör till den sydamerikanska gruppen så kallade tigerkatter. Med hjälp av genetiska data har forskare slagit fast att den utgör en egen art. Beskrivningen har publicerats i tidskriften Current Biology och arten har fått namnet Leopardus tilcayo.

Upptäckten ritar om en gammal bild där man länge behandlat tigerkatter som en enda, vidsträckt art som varit svår att skilja åt med blotta ögat. Reuters beskriver tigerkatter som ”kryptiska” djur: pälsmönster kan se snarlika ut mellan regioner, vilket gjort att artindelningen i praktiken lutat sig mot insamlade exemplar och beskrivningar som varit ojämnt fördelade mellan länder. I den nya studien analyserade forskarna arvsmassa från dussintals tigerkatter från flera sydamerikanska länder, inklusive museiexemplar, och drog slutsatsen att gruppen i själva verket rymmer flera genetiskt åtskilda arter. Den bolivianska linjen hade tidigare inte ens föreslagits som egen art eller underart, trots att den inte stämde med äldre beskrivningar som till stor del byggt på brasilianska katter.

Samtidigt är kunskapsunderlaget tunt i praktiken. Reuters skriver att den information som finns om Tilcayo-katten bygger på två levande djur som undersökts samt ett litet antal registreringar från viltkameror. Katten är liten – kortare och lättare än en genomsnittlig huskatt, enligt de mått som anges – och beteendet är i stort sett okänt bortom indirekta ledtrådar. Rester av gnagare i avföringsprover antyder att små däggdjur kan ingå i födan, och viltkameror pekar på att den kan vara mer aktiv nattetid. Forskarna beskrev också en ny tigerkattsunderart i Perus Yungas, vilket påminner om att gränserna på naturvårdskartor ofta släpar efter det som genetiska provtagningar faktiskt visar ute i fält.

Luckorna spelar roll eftersom bevarandestatus knyts till namn, inte till grupper som råkar likna varandra. Reuters noterar att Internationella naturvårdsunionen i dag behandlar tigerkatter som två sårbara arter med minskande bestånd. Om det som tidigare räknats som en eller två arter i själva verket är flera, var och en med eget utbredningsområde och egna hot, kan uppskattningar av bestånd, riskbedömningar och skyddsåtgärder behöva skrivas om. Yungas är dessutom ett bergigt bälte av fuktig, molntäckt skog – en livsmiljö som ofta styckas upp av vägar och bosättning eftersom brant terräng pressar fram exploatering i smala stråk.

Än så länge vilar Tilcayo-kattens vetenskapliga identitet på genetisk avvikelse och en handfull observationer. Ett av de levande djur som undersökts är en hane som nu lever i ett viltskyddscentrum efter att ha hållits av en lokal familj, uppger Reuters. En art kan få ett namn i en tidskrift på en vecka; att bygga den grundläggande biologiska kunskap som krävs för att faktiskt skydda den kan ta åratal av fältarbete.