Trump flyttar amerikanskt vapenstöd från Europa till Latinamerika

Trumpadministrationen har styrt om 52 miljoner dollar i amerikansk utländsk militär finansiering från allierade i Europa och Mellanöstern till fyra latinamerikanska länder, rapporterar El País med hänvisning till en underrättelse från USA:s utrikesdepartement till kongressen. Pengarna hade tidigare gått till Tunisien och Irak samt Slovakien och Nordmakedonien, men ska nu till Ecuador, Colombia, Peru och Panama. Utrikesdepartementet uppger att medlen i Amerika ska användas för att bekämpa ”narkoterrorism” och för att bidra till att garantera säkerheten kring Panamakanalen.

Denna typ av militär finansiering är inte i första hand en kontantutbetalning, utan en inköpskanal: amerikanska medel öronmärkta för mottagarna att köpa amerikansktillverkade vapen. Under det senaste decenniet har kongressen styrt omkring 80 procent av finansieringen till Mellanöstern, ett mönster som utrikesdepartementet nu säger inte längre stämmer med administrationens prioriteringar. Omdirigeringen följer efter en rundresa i regionen av utrikesminister Marco Rubio, som besökte Ecuador, Colombia och Peru och utlovade nytt stöd kopplat till illegal invandring och narkotikahandel.

Mottagarländerna är inte politiskt neutrala i Washingtons berättelse. Enligt El País styrs länderna som får de omdirigerade medlen av konservativa regeringar som ligger i linje med Vita huset och som har gått med på att ansluta sig till den operativa ramen för ”Amerikas sköld”, en allians som beskrivs som en samordnad satsning mot organiserad brottslighet. Programmet kan, enligt samma uppgifter, omfatta gemensamma militära insatser på deltagarländernas territorium, och artikeln pekar på en gemensam operation som genomfördes i våras tillsammans med ecuadorianska styrkor.

Den officiella motiveringen handlar också om leveranskedjor och inflytande. Utrikesdepartementet säger att de nya medlen ska hjälpa mottagarna att minska beroendet av militära leveranser från USA:s ”motståndare”, en förtäckt hänvisning till Kinas växande kommersiella närvaro i regionen under de senaste två decennierna. I praktiken styr konstruktionen upphandlingarna mot amerikanska tillverkare, samtidigt som mottagarnas säkerhetsplanering knyts till uppdrag som definieras i Washington.

Det som gör förskjutningen politiskt begriplig är varifrån pengarna tas. Beslutet kommer samtidigt som Trumpadministrationen tar steg för att minska sin militära närvaro i Europa. El País nämner minskad finansiering och truppinsatser, frysning av centrala europeiska försvarsprogram såsom den planerade utplaceringen av Tomahawkrobotar i Tyskland, samt tillbakadragandet av 5 000 amerikanska soldater från Tyskland. Trump har också klagat på att allierade inte stödde kriget han beordrade mot Iran och kritiserat dem för att investera för lite i försvar; El País tillägger att USA har vägrat att göra viss nyckelutrustning tillgänglig för Europa, däribland lufttankningsflygplan och ubåtar.

Omdirigeringen tillkännagavs i samband med en ceremoni i Vita huset där nya ambassadörer från Ecuador och Colombia överlämnade sina kreditivbrev. Därefter nådde handlingarna kongressen, och vapenkontot bytte världsdel.