Representanthuset antar sanktionspaket mot Ryssland och Iran

USA:s representanthus har antagit ett sanktionspaket riktat mot Ryssland och Iran och skickat det vidare till president Donald Trump, efter en omröstning som slutade 262–159, rapporterar NBC News. Det 61 sidor långa paketet följer på en tidigare omröstning i senaten och har fått namn efter senatorn Lindsey O. Graham, som avled i juli.

Enligt NBC är kärnan att slå mot Rysslands energiintäkter genom att öppna för straffåtgärder inte bara mot ryska aktörer utan också mot stora köpare av rysk olja och gas. Verktyget är grovt tillhugget: presidenten får befogenhet att införa tullar på varor från länder som köper betydande volymer rysk energi. Därmed riskerar tredje land att dras in i sanktionsnätet. Analytiker som NBC hänvisar till beskriver tulltak som kan nå 100 procent, i stället för en tidigare diskuterad nivå som var ännu högre. Det finns samtidigt ett undantag för länder som minskar sitt beroende av rysk energi och vars import ligger under en angiven andel.

Den politiska historien är enligt NBC nästan lika viktig som lagtexten. Vissa ledande demokrater i representanthuset motsatte sig förslaget och varnade för att de breda tullbefogenheterna kan användas av Trump för andra syften än Rysslandspolitik. Republikanska ledningen beskrev omröstningen som ett uttryck för enighet, medan påverkansgrupper som står på Ukrainas sida framställde beslutet som en signal om att kongressen vill fortsätta göra det kostsamt för Moskva medan kriget pågår.

I sak bygger förslaget på antagandet att handelspress kan styra om energiflöden som hittills visat sig motståndskraftiga mot tidigare restriktionsrundor. De största köparna av rabatterad rysk energi har ofta funnits utanför Europa, och konstruktionen förutsätter att hot om bredare tullar räcker för att ändra inköp som i grunden styrs av pris och försörjningstrygghet. Den förutsätter också att Vita huset faktiskt använder den nya befogenheten, trots att den samtidigt ökar presidentens handlingsutrymme på ett område där kongressen ofta velat binda den verkställande makten.

Åtgärden utvidgar dessutom, på Trumps begäran, sanktionsbefogenheter riktade mot Irans vapen- och energisektorer, skriver NBC. Genom att bunta ihop två motståndare i samma omröstning blir det svårare för lagstiftare att skilja mellan olika prioriteringar. Det kan påskynda beslut, men innebär också att tillämpningen i praktiken avgörs inom den verkställande makten från fall till fall, med handels- och diplomatiska följdverkningar långt bortom Washington.

Nu ligger förslaget på Trumps skrivbord: kongressen har skrivit ett verktyg som bara presidenten kan plocka upp. Röstresultatet är offentligt; undantagen från tullar och besluten om hur hårt lagen ska tillämpas kommer att ske mer i det tysta.