Federal Reserve höjer styrräntan efter över ett års paus

USA:s centralbank Federal Reserve höjde den 16 september sin styrränta med en kvarts procentenhet. Målet för räntan ligger nu i intervallet 3,75 till 4,0 procent. Beslutet var enhälligt. Enligt Euronews var det centralbankens första höjning sedan juli 2023 och kom efter månader av offentlig press från USA:s president Donald Trump, som krävt lägre räntor.

Höjningen sätter punkt för ett uppehåll som blivit allt svårare att försvara när inflationen legat över målet och energipriserna dragit upp de samlade inflationssiffrorna. Federal Reserves pressmeddelande var ovanligt kort, bara tre korta stycken, och saknade mycket av den försiktiga formulering som marknaderna vant sig vid. I stället slog centralbanken fast att ”inflationen fortfarande är förhöjd” och att åtgärden ska stödja en ”snabbare återgång” till tvåprocentsmålet, skriver Euronews. Samma text beskrev ekonomin som växande i ”stabil takt”, med motståndskraftig konsumtion och starka investeringar – ett språkbruk som i praktiken avvisar Vita husets påstående att stramare penningpolitik nödvändigtvis skulle skada tillväxten.

Den politiska bakgrunden är ovanligt tydlig. Trump har krävt att USA ska ha ”världens lägsta ränta” och har, enligt The Guardian, hotat med handelsåtgärder om centralbanken inte sänker. Samtidigt leds höjningen av centralbankschefen Kevin Warsh, som är Trumps egen utnämning – ett val som allmänt tolkats som en satsning på billigare pengar. Euronews noterar att höjningen kan bidra till att återupprätta bilden av Federal Reserve som oberoende efter en period då Vita huset öppet kampanjat för billigare krediter.

De ekonomiska följderna är raka och drabbar brett. Högre styrränta slår igenom i bolåneräntor, billån och företags finansieringskostnader, samtidigt som statens egna ränteutgifter stiger. Men inflationen som centralbanken försöker tygla är inte en teoretisk siffra: Euronews anger att inflationen mätt med privat konsumtion låg på 3,7 procent i juni och juli, medan kärninflationen var 3,3 procent. The Guardian kopplar de kvarstående prisimpulserna till det pågående kriget mellan USA och Israel å ena sidan och Iran å den andra, vilket lyft bränslekostnader och försämrat konsumenternas framtidstro.

Centralbankens egna prognoser pekar dessutom på en lång uppförsbacke snarare än en snabb seger. The Guardian rapporterar att en majoritet av beslutsfattarna räknar med minst en ytterligare höjning före utgången av 2026, och att man inte bedömer att inflationen återvänder till två procent förrän omkring 2029.

Federal Reserve höjde alltså räntan med en kvarts procentenhet och avstod från att ge någon tydlig färdplan framåt. Vita huset ägnade månader åt att kräva sänkningar, och centralbanken svarade med ett pressmeddelande på tre stycken.