USA inför visumförbud mot sydafrikaner

Bilder

×

Afrikaners in Pretoria showing support for Donald Trump after he signed an executive order granting them refugee status in the US in February 2025. Photograph: Kim Ludbrook/EPA-EFE/Shutterstock theguardian.com

Marco Rubio said the restrictions would target those who ‘enact or enable policies that promote race-based discrimination, incite violence, or enable land confiscation without compensation’. Photograph: Saul Loeb/Reuters theguardian.com

Afrikaner farmers in Pretoria demonstrate their support for Donald Trump in February 2025. Photograph: Kim Ludbrook/EPA-EFE/Shutterstock theguardian.com

Donald Trump shows Cyril Ramaphosa articles purporting to show violence against white minority during a meeting in the Oval Office. Photograph: Evan Vucci/AP theguardian.com

‹ ›

USA har infört viseringsrestriktioner mot ospecificerade sydafrikaner, med hänvisning till anklagelser om att Sydafrikas regering diskriminerar vita afrikaner och andra minoriteter, rapporterar The Guardian. Åtgärden, som Trumpadministrationen beskriver som ett svar på ”rasbaserad diskriminering”, kommer efter tidigare steg: minskat amerikanskt bistånd till Sydafrika sedan början av 2024 och att Washington stoppat Sydafrikas deltagande vid G20-mötet 2024 i Miami.

Den omedelbara praktiska effekten är begränsad – inga namn har offentliggjorts och åtgärden gäller inresa till USA – men signalvärdet är stort. Utrikesminister Marco Rubio sade enligt The Guardian att restriktionerna riktar sig mot utlänningar som ”genomför eller möjliggör” diskriminerande politik, hetsar till våld eller medverkar till markkonfiskation utan ersättning. USA:s ambassadör i Sydafrika, Leo Brent Bozell III, beskrev restriktionerna som första steget i en serie upptrappande åtgärder, vilket antyder att administrationen bygger en trappa av straffåtgärder snarare än att lösa en enskild konsulär fråga.

Valet av verktyg är inte slumpmässigt: det är billigt att införa och svårt att bemöta. Visumförbud kräver ingen domstolsprövning och ingen offentlig bevisning; i praktiken görs utrikespolitiken till ett lydnadsproblem för enskilda personer som kan behöva resa till USA av affärs-, finans- eller familjeskäl. Samtidigt införs ett selektivt humanitärt undantag: Trumpadministrationen har skapat ett flyktingprogram för afrikaner och andra sydafrikanska rasminoriteter, samtidigt som den enligt The Guardian monterar ned flykting- och asylvägar för människor som flyr krig och förföljelse på andra håll. Kontrasten skapar en ordning där USA både kan strama åt grinden och sedan, från fall till fall, avgöra vem som ändå släpps igenom.

Sydafrikas utrikesdepartement avvisade beskrivningen och sade att landets politik förvanskats av marginalgrupper som påstår sig företräda minoriteter och afrikaner. Talespersonen Chrispin Phiri sade att det är Sydafrikas suveräna rätt att införa lagar som hanterar rasrelaterad orättvisa, samtidigt som han medgav att USA kan ha andra uppfattningar om åtgärderna och hur de tillämpas. Konflikten vilar på en verklig och olöst obalans: The Guardian noterar att vita sydafrikaner i regel har omkring 20 gånger så stor förmögenhet som svarta sydafrikaner, trots årtionden efter apartheid med reformer som svart ekonomiskt egenmaktprogram och markomfördelning, vilka bara haft begränsad effekt.

Resultatet är en bilateral relation som i allt större utsträckning filtreras genom inrikespolitiska berättelser på båda sidor, med yttre sanktioner kopplade till dem. Washington använder inreserättigheter och urvalet av flyktingar för att pressa en regering man anklagar för att driva raslig ressentimentspolitik; Pretoria försvarar omfördelningsverktyg som är politiskt centrala även när genomförandet är långsamt och omstritt.

USA har inte sagt vilka sydafrikaner som ska stoppas. Sydafrikas utrikesdepartement har inte heller namngivit vilka grupper man anser ligger bakom påverkansarbetet i Washington.