Skottland kräver miljökonsekvensbedömning för storskaliga datacentraler, gräns dras vid elkapacitet över 50 megawatt inför Holyrooddebatt om stopp för nya hyperskaleanläggningar, första 24 föreslagna anläggningar uppges kräva 1,5 gånger Skottlands toppeffekt och gör elnätet till flaskhals för resten av ekonomin

Bilder

standard.co.uk

Campaigners against proposed new data centres lobbied Holyrood earlier this month. (Danyel VanReened/PA) Danyel VanReened/PA

Patrick Harvie urged MSPs to ‘send a clear message’ by backing the Green motion. (Andrew Milligan/PA) Andrew Milligan/PA

Skottland kommer att kräva miljökonsekvensbeskrivningar för storskaliga datahallar. Regeln ska gälla projekt med en effekt över 50 megawatt, enligt tidningarna The Standard och The Independent. Den skotska ministern med ansvar för offentliga finanser, Hannah Mary Goodlad, meddelade förändringen inför en debatt i det skotska parlamentet Holyrood om huruvida man ska införa ett moratorium för nya så kallade hyperskaliga anläggningar.

Den omedelbara striden gäller formen – vad som måste utredas innan kommuner kan ge bygglov – men den verkliga begränsningen är fysisk. Skotska gröna, som driver på för ett moratorium medan en nationell strategi tas fram, menar att den första vågen av förslag skulle förbruka el i en omfattning som tvingar resten av ekonomin att konkurrera om kapaciteten. Den gröna ledamoten Patrick Harvie sade att om de första 24 föreslagna hyperskaliga datahallsprojekten för konstgjord intelligens godkänns, skulle de kräva en och en halv gånger Skottlands hela elförbrukning vid topplast.

Goodlad beskrev kravet på miljökonsekvensbeskrivning som ett sätt att ”balansera” ekonomiska och sysselsättningsmässiga vinster mot energi- och klimatmål, och att säkerställa att betydande miljöeffekter beaktas från början. Den regeringsändring som båda tidningarna beskriver skulle tillåta nya hyperskaliga anläggningar endast om de uppfyller ”robusta” krav på miljöprövning, i stället för att frysa sektorn helt.

För utvecklarna formaliserar tröskeln det som redan blivit en faktisk förhandling: tillgång till el är nu den knappa insatsvaran, och planprocessen blir allt mer en ställföreträdande strid om vem som ska prioriteras i elnätet. En hyperskalig datahall kan presenteras som arbetstillfällen och investeringar, men dess affärsmodell är att köpa stora elvolymer kontinuerligt och därmed göra ett lokalt elnät till en försörjningskedja för kunder på andra håll.

Politiken antyder också hur infrastrukturen för konstgjord intelligens håller på att forma regional näringspolitik. När datahallar etableras följer ofta nätförstärkningar, beslut om markanvändning och politiska löften om att bygga ”lokal välståndsutveckling” – sådant som är svårt att prissätta och lätt att tvista om när byggandet väl har börjat. Påverkansgrupper har lobbat ledamöter i Holyrood, medan datahallsoperatören DataVita har bjudit in politiker och en naturskyddsorganisation att besöka sin anläggning i North Lanarkshire, för att visa att branschen redan är invävd i vardagens digitala liv.

Debatten i Holyrood handlar om huruvida Skottland ska pausa rusningen eller bara bromsa den med mer pappersarbete. Den nya regeln drar gränsen vid 50 megawatt och kräver därefter att utvecklarna redogör för varifrån elen ska komma.