EU bjuder in Kanada som första associerade medlem

EU-kommissionen har bjudit in Kanada att bli Europeiska unionens första ”associerade medlem”, meddelade kommissionsordföranden Ursula von der Leyen i Strasbourg på onsdagen i sitt tal om tillståndet i unionen. Euronews rapporterar att Kanadas premiärminister Mark Carney var på plats under talet och att den nya kategorin ännu inte är definierad, bland annat om den skulle kunna ge några rösträttigheter. Kanada kan inte bli fullvärdig medlem i EU eftersom landet inte är en europeisk stat.

Förslaget framstår som ett försök att förena två motstridiga krav: behovet av tätare geopolitisk samordning och EU:s långsamma, fördragsbundna maskineri. Enligt Euronews har Ottawa sökt en närmare relation sedan slutet av augusti, och samtalen har handlat om att ansluta sig till Erasmus+, Horisont Europa och ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer. Det är praktiska, teknokratiska steg som drar in ett land i EU:s regelkrets utan att öppna den politiskt laddade medlemskapsfrågan. EU har redan varianter av detta med Norge och Schweiz, som deltar i delar av den inre marknaden men accepterar regelanpassning utan att rösta om reglerna. Storbritannien efter brexit ligger i en annan fålla, med ett brett handels- och samarbetsavtal och deltagande i utvalda EU-program.

Det som gör Kanadafallet ovanligt är den politiska etiketten som sätts på upplägget. Von der Leyen motiverade enligt Euronews inbjudan med gemensamma värderingar och en föreslagen ”allians för framtiden” som ska omfatta teknik, försvar, arktiska projekt, energi, kritiska mineral och artificiell intelligens. Den varulistan pekar lika mycket på försörjningskedjornas maktpolitik som på hövlig diplomati: kritiska mineral och arktiskt samarbete handlar om vem som kontrollerar insatsvaror och transportleder, inte bara vem som undertecknar slutkommunikéer. Planen bygger också vidare på frihandelsavtalet Ceta mellan EU och Kanada, som enligt Euronews tog bort tullhinder 2016; steget från tullsänkningar till samordnad industripolitik är där de verkliga fördelningsstriderna brukar börja.

Den stora obesvarade frågan är styrningen. Euronews noterar att detaljerna kring ”associerad medlemsstatus” är oklara, inklusive rättigheter i beslutsfattandet. Utan röster liknar erbjudandet EU:s standarduppgörelse – marknadstillträde och programdeltagande i utbyte mot regelanpassning – men nu utsträckt över Atlanten. Med röster skulle det skapa ett prejudikat som andra nära partners lär kräva, och samtidigt ge EU:s institutioner ett nytt sätt att utvidga sitt inflytande utan att faktiskt ta in en ny medlemsstat.

Von der Leyen gav inbjudan från talarstolen i Strasbourg. Kategorin hon nämnde har ännu ingen regelbok.