Nato skjuter ned drönare med sprängladdning över Litauen

Bilder

×

Lithuanian soldiers secure the area near Pratkunai village, Kaisiadorys district, on Tuesday, where Italian fighter jets shot down a drone early on Tuesday. Photograph: Mindaugas Kulbis/AP theguardian.com

From left: Gitanas Nausėda, president of Lithuania; Mette Frederiksen, the Danish prime minister, and Kristen Michal, prime minister of Estonia, at the European Arctic summit in Rovaniemi, Finland on Monday. Photograph: Jouni Porsanger/Reuters theguardian.com

Contractors work along the railway line in Holten, the Netherlands, after trains were halted. Photograph: Vincent Jannink/EPA theguardian.com

TV picture of a suspected Russian drone lying on a Baltic Sea beach after it was retrieved by the Polish military on Monday. Photograph: AFPTV/TVN/AFP/Getty Images theguardian.com

‹ ›

Ett italienskt jaktflyg i Nato sköt tidigt på tisdagen ned en drönare som bar en sprängladdning efter att den tagit sig in i litauiskt luftrum, rapporterar The Guardian. Drönaren föll nära byn Pratkūnai, väster om Vilnius och nära Kaunasreservoaren. Litauens president Gitanas Nausėda sade att den med största sannolikhet kom från Belarus. Händelsen kom dagen efter att Danmark uppgav att ett ryskt örlogsfartyg avfyrat två nödraketer mot en dansk militärhelikopter under en rutinmässig fotograferingsinsats i internationellt vatten utanför södra Danmark.

Tillsammans visar episoderna hur krigets luftburna följdverkningar inte längre är begränsade till ukrainskt luftrum. Ett enda obemannat luftfartyg som driver över en gräns utlöser numera en kedjereaktion: larm, uppsittning, nedskjutning, sökande efter vrakdelar, diplomatiska inkallelser och offentlig kommunikation som ska lugna väljare med att staten fortfarande behärskar sitt luftrum. Enligt The Guardian satte Polen in jaktflyg efter aktivitet med ryska jetdrivna obemannade luftfartyg kopplade till anfall mot ukrainskt territorium, och polska styrkor tog också hand om en misstänkt rysk drönare som hittats drivande i polska vatten. I Tyskland sökte myndigheter fortfarande efter vrakdelar från en drönare som tros ha störtat nära Steinhuder See i Hannoverregionen; den misstänkta nedslagsplatsen uppgavs ligga nära en flygbas tillhörig Bundeswehr.

Kostnaderna fördelas ojämnt. Själva drönaren är den billiga delen; den dyra delen är hela luftbevakningsapparaten som måste behandla varje intrång som potentiellt verkligt, potentiellt beväpnat och potentiellt upptrappande. Även när inget exploderar förbrukar insatsen flygtimmar, beredskapscykler och utredningsresurser, medan den sida som sände objektet kan förneka avsikt, skylla på navigationsfel eller hävda provokation. Danmarks försvar uppgav att ingen varning eller radiokontakt gavs innan nödraketerna avfyrades, och Danmarks utrikesminister kallade upp Rysslands ambassadör. Den ryske ambassadören anklagade i sin tur den danska helikoptern för farliga manövrer – ett ordkrig som håller de omedelbara fakta omstridda, samtidigt som den praktiska bördan ligger på de länder som måste övervaka.

Europeiska företrädare beskriver redan mönstret som tvång snarare än olyckor. Europeiska unionen kallade det ryska agerandet ”vårdslöst och farligt”, och kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade, enligt The Guardian, att incidenterna ingick i ett bredare mönster av aggression och provokation. Men för stater vid frontlinjen är den avgörande frågan mindre vad som sägs i pressmeddelanden och mer vad som klaras i praktiken: hur många larm flygvapnen kan hantera, hur snabbt vrakdelar kan identifieras och hur många tvetydiga händelser som kan hanteras innan undantaget blir vardag.

På tisdagen spärrade litauiska soldater av ett fält nära Pratkūnai för att säkra nedslagsplatsen. Drönaren hade redan uppnått sin effekt: den tvingade fram ett Natoingripande och en offentlig demonstration av vaksamhet – över några meters luftrum.