Reform UK tar emot kryptomiljoner från utlandsbosatta givare
Regeringen överväger hemvistkrav och tak på 100 000 pund för återvändande britter med retroaktiv start i mars 2024, partiet bygger kampanjmaskin som om pengarna redan vore okontroversiella
Bilder
Reform UK’s billionaire donors could be subject to new checks (Will Colebourne/PA) (PA Wire)
PA Wire
Trades Union Congress’s general secretary, Paul Nowak, speaks during the conference. Photograph: Stefan Rousseau/PA
theguardian.com
Reform UK har på en enda helg fått in 72 miljoner pund från två givare med koppling till kryptovalutor. Det har fått regeringen att tala om skärpta bosättningskrav och ett nytt tak för stora gåvor från brittiska medborgare som bor utomlands. Enligt The Independent överväger regeringen en gräns på 100 000 pund för donationer från utlandsbosatta britter under de första tolv månaderna efter att de återvänt till Storbritannien, och förslagen har diskuterats som om de skulle kunna gälla bakåt i tiden från mars 2024. The Guardian skriver att fackliga ledare på fackliga centralorganisationens kongress varnade för att donationernas storlek saknar motstycke i modern brittisk politik och skulle påskynda det de kallade en ”amerikanisering” av kampanjfinansieringen.
Den omedelbara tvisten handlar mindre om huruvida donationerna var lagliga enligt dagens regler, och mer om vad en ”anknytning till Storbritannien” i praktiken ska innebära. The Independent uppger att Ben Delo var bosatt i Hongkong när han skänkte pengar och att Christopher Harborne befann sig i Thailand, med uppgifter om att båda sedan dess har återvänt till Storbritannien. Ministrar har signalerat att givare över det föreslagna taket skulle behöva visa en ”verklig och fortlöpande anknytning”, medan detaljerna ska komma senare. Artikeln noterar att andra delar av staten redan använder tydliga tröskelregler, som skattemyndighetens test om 183 dagar per år.
Glappet mellan skarpa gränser i andra regelverk och mjukare normer för partifinansiering skapar utrymme för partier att först ta emot pengar och sedan gräla om definitionerna. Reformledaren Nigel Farage har medgett att donationerna kan gå på tvärs med regeringens uttalade ambition att strama åt finansiering med utländska kopplingar, samtidigt som han kritiserat varje försök att låta nya regler gälla bakåt i tiden. Samtidigt agerar partiet som om pengarna redan är säkrade: enligt The Independent har Reform fördubblat sin politikutvecklingsgrupp från 10 till 20 personer, rekryterat hundratals fältarbetare och planerar en ny kanal på Youtube.
Fackföreningar nära Labour försöker under tiden rama in sin finansiering som principiellt annorlunda, inte bara mindre. The Guardian citerar fackliga centralorganisationen som kallar fackliga donationer ”den renaste pengen i politiken” eftersom de kommer från medlemmarnas avgifter och styrs demokratiskt. Unite-ledaren Sharon Graham krävde hårdare tag mot ”storpengar” utan att ställa sig bakom ett strikt tak som också skulle kunna slå mot facken. Angela Rayner, ansvarig minister för lokalsamhällen, gjorde samma åtskillnad mer rakt på sak och menade att det inte är jämförbart att likställa medlemsavgifter med ”offshoremiljardärer” som försöker köpa inflytande.
Om regeringen skärper bosättningskraven avgör den inte bara vem som får ge, utan också vilka typer av organisationsfinansiering som fortsatt ska vara praktiskt möjliga – och vilka som i utgångsläget ska betraktas som misstänkta. Just nu är den enda helt konkreta siffran i debatten den som redan står på Reforms bankkonto.
Reform UK har sagt att donationerna följde lagen sådan den ser ut i dag, medan ministrarna förbereder regler som kan komma att bedöma samma pengar efter en annan kalender.