Student rensar förorenad flod för hand utan att kunna simma

En 21-årig student i den indiska delstaten Madhya Pradesh har i månader gått ner i en förorenad flod och plockat upp plast och ruttnande avfall för hand, trots att han inte kan simma och utan ordentlig skyddsutrustning. Enligt tidningen The Independent började Surendra Singh Choudhary rensa Ajnarfloden i januari efter att ha sett hur skräp samlades vid ett tempel han besökte regelbundet. Arbetet gav honom infektioner och huden på händer och fötter började flagna.

Insatsen började tillsammans med vänner men blev gradvis en mestadels ensam rutin: enkla redskap, bara händer och kvällar i förorenat vatten. Han berättade för tidningen att han till en början ljög för sina föräldrar om vart han gick och sade att han spelade krocket eller träffade vänner. Han ville bygga en maskin för att rensa floden men saknade pengar och gjorde därför vad han kunde för hand.

Berättelsen spreds snabbare än avfallet. Bilder som visade före- och efterlägen fick spridning på nätet och drog till sig beröm från kända personer, däribland Mahindrakoncernens ordförande Anand Mahindra, som delade en film på X, och den tidigare engelske kricketkaptenen Kevin Pietersen, som lade ut ett inlägg på Instagram. Samma synlighet gav också motreaktioner: vissa anklagade Choudhary för att jaga uppmärksamhet i sociala medier, medan andra ifrågasatte om bilderna hade manipulerats med hjälp av konstgjord intelligens.

Lokala tjänstemän sade till The Independent att kommunala myndigheter ställde upp med tunga maskiner för att få bort ansamlat bråte och att invånare deltog. Men rapporteringen beskriver också varför enskilda städinsatser har svårt att nå ett varaktigt slut: fem större avloppsutsläpp leder spillvatten ut i Biaorafloden, och kommunen har föreslagit ett reningsverk med en stor prislapp. Tills sådan infrastruktur finns fortsätter skräp och orenat vatten att komma nedströms, vilket gör frivilligarbete till en tillfällig fördröjning snarare än en lösning.

Föroreningen består inte bara av hushållssopor. The Independent noterar att människor också lämnar blommor och material som används i hinduisk gudstjänst som offergåvor, vilket ökar belastningen. Choudhary har samlat in en del av detta och gjort kompost av det i stället för att låta det ruttna i vattnet. Han sade till tidningen att det bara löser en del av problemet att ta bort skräp om nytt avfall ändå fortsätter att komma tillbaka, och att han inte förstår varför människor över huvud taget kastar sopor i floden.

Drivkrafterna syns i arbetsfördelningen. Den enklaste delen av ”förvaltningen” av en flod är den som gör sig bäst på bild: någon som fysiskt tar bort synligt skräp. Den svårare delen — att bygga och driva avloppsrening, stoppa olagliga utsläpp och upprätthålla grundläggande regler — kräver pengar, löpande skötsel och vilja att ta strid med lokala vanor och lokala intressen. Det är också här stora institutioner tenderar att misslyckas: kostnaderna är konkreta, vinsterna långsiktiga och ansvaret lätt att skjuta vidare.

Choudhary fortsätter att gå till Ajnarfloden. Avloppsutsläppen fortsätter att rinna ut i den.