Mellanöstern

Pentagon slår larm om ammunitionsbrist efter kriget mot Iran

Inspektörens rapport räknar kostnaden till 33,4 miljarder dollar men basreparationer och återuppbyggnad saknas och det är oklart vem som ska betala, Trump avfärdar bristen och kallar lagren i praktiken obegränsade när munitionsförbrukningen redan gått snabbare än industrin hinner fylla på

Bilder

US military admits it is facing munitions shortfall due to Iran war US military admits it is facing munitions shortfall due to Iran war euronews.com

Ett nytt granskningsprotokoll från USA:s försvarsdepartements inspektionsmyndighet slår fast att kriget mot Iran har lämnat den amerikanska militären med ”strategiska brister i lagerhållningen”. Förbrukningen av ammunition har varit så stor att industrin inte hunnit fylla på förråden. Enligt Euronews uppskattade granskaren att insatsen kostade omkring 33,4 miljarder dollar från slutet av februari till slutet av juni, varav 22,3 miljarder gick till ammunition.

Rapporten kommer mitt i ett krig där flaskhalsar och infrastruktur inte längre är neutrala förutsättningar utan förhandlingsmedel. Sjöfarten genom Hormuzsundet har redan minskat på grund av risk och omdirigering, samtidigt som baser i Persiska viken varit utsatta för robot- och drönarangrepp. Krigets kostnad kan därför inte längre räknas enbart i flyginsatser. Inspektionsmyndigheten dokumenterade omfattande skador på amerikanska anläggningar i Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Irak, Oman och Jordanien, och noterade att kostnader för reparation och återuppbyggnad inte ingick i uppskattningen på 33,4 miljarder dollar. Den konstaterade också att amerikanska myndigheter ännu inte avgjort om alla skadade anläggningar ska byggas upp igen, eller vem som ska betala.

I Washington har den politiska signalen gått åt motsatt håll. President Donald Trump avfärdade bristerna och sade att ammunitionstillgången var ”i det närmaste obegränsad”, samt hävdade att vapenproduktionen låg på rekordnivåer, enligt Euronews. Skillnaden mellan en granskares bokföring och en presidents lugnande besked spelar roll eftersom materiella begränsningar snabbt blir politiska begränsningar: färre luftvärnsrobotar och avancerade robotvapen ger färre möjligheter att hantera en upptrappning och ökar trycket att lägga risk och kostnader på allierade, entreprenörer eller de länder som upplåter baserna.

Rapporten redovisar också förluster som liknar följderna av en strid mot en kapabel motståndare snarare än normalt slitage. Den uppger att fyra stridsflygplan av typen F-15 förstördes, att ett F-35 skadades, samt att sju tankflygplan av typen KC-135 skadades eller förstördes. Fem av dessa ska ha träffats av iransk ammunition när de stod på marken i Saudiarabien. Upp till 30 drönare av typen MQ-9 Reaper förstördes, där varje drönare kostar omkring 30 miljoner dollar, rapporterade Euronews. Experter som citeras i rapporten bedömde att det kan ta omkring tre år att återställa lagren av avancerade robotvapen och luftvärnsrobotar till nivåerna före kriget.

Inspektionsmyndighetens rapport avgör inte hur länge kriget pågår, men den sätter en siffra på takten i vilken ”exklusiva” vapensystem förvandlas till tomma lagerhyllor. Tills vidare ligger reparationsräkningarna för de skadade baserna fortfarande utanför kalkylen.