Instagram varnar för flöde utan algoritmer

Instagrams chef Adam Mosseri varnar för att ett krav på flöden utan algoritm skulle göra att användarna ”drunknar” i varumärkesinlägg, enligt The Guardian. Australiens socialdemokratiska regering planerar åtgärder som skulle tvinga plattformar att uppmana användare att välja mellan ett algoritmstyrt flöde och ett omvänt kronologiskt flöde, som ett led i en bredare satsning mot nätskador. Mosseri bemötte inte förslaget direkt vid en genomgång i torsdags, men hävdade att om man tar bort rangordningen blir upplevelsen sämre och att tiden på appen minskar.

Instagrams linje är att ett kronologiskt flöde inte återställer ett enklare och mer personligt internet, utan ändrar vem som har råd att synas. Mosseri sade att omvänd kronologi skapar drivkrafter att publicera oftare, och att den som har resurser att lägga ut innehåll med hög frekvens får störst räckvidd. I hans beskrivning publicerar vänner mindre än innehållsproducenter, innehållsproducenter mindre än varumärken och företag – så ett flöde som bara listar det senaste blir i praktiken ett flöde dominerat av professionella utgivare. Varningen handlar också om intäkter: mindre tid i appen betyder mindre annonsutrymme att sälja och ett svagare erbjudande till annonsörer.

Regeringens argument är att algoritmer har blivit ett privat redaktionellt maktsystem med liten insyn och svagt ansvarsutkrävande. Instagram medger själv att systemet ”känns som en svart låda”, och Mosseri sade att företaget överstyr mot det som går att mäta och undervärderar det som är svårare att sätta siffror på. Det är ett artigt sätt att beskriva en maskin som finjusteras för klick, tid spenderad och delningar – mått som är lätta att räkna och lätta att göra pengar på. Instagram försöker nu mildra avvägningen genom fler användarinställningar, bland annat möjligheter att välja bort vissa rekommendationsämnen, och Mosseri skissade på en framtid där Metas modeller för konstgjord intelligens kan förklara för användare varför de ser vissa inlägg.

Australiens förslag skulle göra detta interna finjusteringsproblem till ett regelefterlevnadskrav: plattformar måste bygga och underhålla parallella upplevelser och sedan få användarna att välja det alternativ som håller dem kvar. Om Mosseri har rätt kan ett påtvingat ”val” leda vissa användare till ett flöde som upplevs sämre, för att därefter lägga skulden på plattformen – samtidigt som varumärken och storkonsumenter av uppmärksamhet får en ny fördel som kan framstå som neutralitet.

Instagrams offentliga budskap är att algoritmen fungerar som en sköld mot stora mängder skräppostliknande innehåll. Företagets affärsmodell bygger på att skölden förblir på plats.