Högsta domstolen stoppar Trumps försök att strama åt poströstning

USA:s högsta domstol har i ett kort beslut stoppat Trumpadministrationens försök att skärpa reglerna för poströstning bara veckor före november månads mellanårsval. Enligt The Guardian ville regeringen att domstolen skulle ge klartecken till att begränsa hur poströstsedlar delas ut, men domarna ansåg att administrationen sannolikt inte skulle vinna målet och att det dessutom är olämpligt att ingripa med ett brådskande beslut.

Tvisten handlade lika mycket om tidpunkt som om befogenheter. Stämningen drevs av grupper som arbetar med rösträttsfrågor tillsammans med 23 delstater och District of Columbia, som hävdade att presidenten saknar konstitutionell rätt att styra valadministrationen. Administrationens plan, skriver The Guardian, skulle ha krävt att USA:s postverk avstår från att dela ut valsedlar till registrerade väljare som bedöms vara obehöriga utifrån uppgifter från inrikessäkerhetsdepartementet och andra federala register. Det skulle i praktiken ha tvingat delstaterna att riva upp etablerade rutiner precis före valet.

Domaren Brett Kavanaugh, som instämde i beslutet, skrev att regeringen hade en ”rimlig möjlighet” att vinna, men avstod ändå från att släppa fram en sen omstöpning och kallade den potentiellt ”godtycklig och obefogad” så nära valdagen. Domaren Samuel Alito var skiljaktig, med stöd av domaren Clarence Thomas, och menade att delstaterna inte borde gynnas av det han beskrev som fördröjning. I praktiken innebär beslutet att delstaterna kan fortsätta skicka ut valsedlar som de gjort i åratal, i ett valsystem där, enligt The Guardian, nästan en tredjedel av amerikanerna poströstar.

Målet visar hur valadministration blivit en permanent arena för nationella maktstrider, trots att arbetet i grunden är drift: trycka, kontrollera, dela ut och räkna valsedlar enligt fasta tidsplaner och med begränsad bemanning. Valansvariga uppgav för domstolen att det var omöjligt att genomföra en ”fullständig omdaning” av poströstningsrutinerna med kort varsel, och vissa delstater hade redan börjat skicka ut valsedlar enligt gällande regler, däribland Alabama, North Carolina och Wisconsin.

Medborgarrättsorganisationer beskrev administrationens drag som ett försök att störa röstningen i sista stund. Kristen Clarke, chefsjurist på NAACP och tidigare chef för justitiedepartementets enhet för medborgerliga rättigheter, kallade det ett ”elfte timmens”-försök att kapa poströstningen, medan den demokratiske kongressledamoten Robert Garcia sade att Trump försökt lägga sig i valen. Administrationen ville å sin sida knyta utdelningen av valsedlar till federala behörighetsregister — en lockande tanke för ett Vita huset som vill ha en enda spak att dra i över hela landet, även när kostnaderna och genomförandet hamnar på lokala valmyndigheter.

Beslutet innebär att den presidentorder som utfärdades den 31 mars inte får den snabba domstolshjälp som krävdes för att den skulle hinna få verkan i tid. Tio dagar efter att administrationen fastställt sin slutliga regel vägrade högsta domstolen att låta den rita om hur valsedlar når väljarna.