Tolv EU-länder vill att unionen stärker sin närvaro i Arktis

Tolv europeiska länder har efter ett toppmöte i Rovaniemi i norra Finland bett Europeiska unionen att utöka sin närvaro i Arktis, rapporterar Euronews. Uppmaningen kommer samtidigt som unionens utrikespolitiska chef Kaja Kallas säger att en ny arktisk strategi ska presenteras i oktober, med säkerhet som kärna, mot bakgrund av vad hon beskriver som ökad rysk militär aktivitet och växande kinesiskt intresse.

Det säger något om hur snabbt Arktis har bytt skepnad: från avlägsen miljöfråga till en korridor som regeringar nu talar om i termer av ”säkerhetsarkitektur”. Enligt Euronews pekade Kallas på regionens roll som port mellan Nordamerika och Europa, med transport-, kommunikations- och handelsförbindelser som blir mer värdefulla när förutsättningarna förändras och infrastrukturen byggs ut. Nordatlantiska fördragsorganisationen, noterar Euronews, uppger att Ryssland har förstärkt sin arktiska hållning genom att inrätta ett nytt arktiskt kommando, öppna militära anläggningar och prova nya vapensystem. Det tvingar grannländerna att se nordområdena som en förlängning av krigets strategiska karta snarare än som en separat scen.

Europeiska unionens bekymmer är att den inte kontrollerar de hårda resurser som väger tyngst i Arktis: baser, hamnar, flygfält och isgående flottor. Däremot kontrollerar den pengar, regler och långsiktig upphandling. Därför handlar de konkreta siffrorna i rapporteringen om investeringar och strategidokument, inte om truppförflyttningar. Tidigare i månaden besökte Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen Grönland och tillkännagav en ”partnerskapsinvestering” på 200 miljoner euro planerad för 2026 och 2027, enligt Euronews. Det kan läsas som att Bryssel försöker förankra sig i regionen via projekt som kan motiveras som ekonomisk utveckling även när drivkraften i praktiken är geopolitisk.

Förenta staterna finns obekvämt i bakgrunden. Euronews beskriver det gemensamma uttalandet som ett svar inte bara på Moskva och Peking, utan också på Förenta staternas president Donald Trump, som upprepade gånger har hävdat att landet bör förvärva Grönland av nationella säkerhetsskäl. Rapporten påminner om att Förenta staterna tidigare hade en omfattande närvaro på ön under kalla kriget — 17 anläggningar och över 10 000 soldater — men numera driver en enda bas, Pituffik rymdbas, försvarsdepartementets nordligaste installation. Den används för missilvarning, missilförsvar och rymdövervakning under Förenta staternas rymdstyrka.

Arktis marknadsförs nu som en gemensam europeisk prioritering, samtidigt som den avgörande militära plattformen på Grönland förblir amerikansk och unionens främsta hävstång är en post i budgeten. I Rovaniemi kan ledare skriva under ett uttalande; i oktober kan Bryssel lägga fram en strategi; i Pituffik fortsätter en bas det dagliga arbetet med att övervaka himlen.