Asien

Indonesisk färja kapsejsar i Javasjön

Minst sex döda och runt 130 saknas efter tur från Surabaya till Banjarmasin, säkerhetsregler blir förhandlingsbara när tillsynen är tunn och anhöriga får leta namn på en whiteboard i hamnen

Bilder

Survivors recover at the port in Banjarmasin, Indonesia. Photograph: WIWIN/EPA Survivors recover at the port in Banjarmasin, Indonesia. Photograph: WIWIN/EPA theguardian.com
Survivors of the ferry accident rest after arriving at a port in Banjarmasin. Photograph: WIWIN/EPA Survivors of the ferry accident rest after arriving at a port in Banjarmasin. Photograph: WIWIN/EPA theguardian.com
People look for the names of family members on a passenger list at the rescue command centre in Banjarmasin on Sunday. Photograph: Iman Satria/AP People look for the names of family members on a passenger list at the rescue command centre in Banjarmasin on Sunday. Photograph: Iman Satria/AP theguardian.com

Minst sex personer har omkommit och omkring 130 uppges saknade efter att en indonesisk färja kapsejsat i Javasjön, rapporterar The Guardian. Fartyget, Virgo Transport 8, var på väg från Surabaya i östra Java till Banjarmasin i södra Kalimantan när kontakten bröts tidigt på söndagen. Myndigheter uppgav senare att färjan hade kapsejsat men inte sjunkit.

Indonesiens geografi gör färjetrafik till något mer än ett udda transportmedel: över 17 000 öar, långa sträckor över öppet vatten och en befolkning som fortfarande är beroende av så kallade på- och avkörningsfartyg för vardagliga resor och godstransporter. Det beroendet gör också varje olycka till ett prov på statens förmåga att upprätthålla regler i stor skala. The Guardian noterar att säkerhetsregler ”inte alltid tillämpas strikt” – en artig omskrivning för ett system där passagerarlistor, lastgränser och kontroller av sjövärdighet kan bli förhandlingsbara när efterfrågan är hög och tillsynen är gles. I det här fallet mötte räddningsarbetet vågor som uppgavs nå 2,5 meter, och en helikopter användes för att lokalisera fartyget – bra för att hitta ett skrov, sämre för att få upp stora mängder människor ur grov sjö.

Den mänskliga sidan av sådana händelser krymper ofta till rullande siffror – döda, saknade, räddade – tills den plötsligt syns i små administrativa ögonblick. The Guardian beskriver hur anhöriga vid hamnen i Banjarmasin letade i en lista på en vit tavla med namnen på dem som förts i land, och en kvinna som sökte besked om sin bror. Sådana detaljer visar hur ”insatsen” faktiskt ser ut på plats: improviserad informationshantering vid kajen, samtidigt som den verkliga redovisningen av vilka som gick ombord beror på underlag som inte nödvändigtvis fångar alla som reste.

Färjeolyckan passar också in i ett mönster av återkommande sjöolyckor. The Guardian pekar på andra händelser nyligen, bland annat en färjebrand i Lomboksundet där en person dog, fem saknades och över 200 räddades, samt en separat förlisning nära ön Selayar. Varje händelse behandlas som en enskild tragedi, men den gemensamma nämnaren är att en örik stat drivs av båtar – och att priset för svag efterlevnad betalas i plötsliga masskadehändelser när väder, lastning och underhållsproblem sammanfaller.

På söndagseftermiddagen uppgav myndigheter att den kapsejsade färjan fortfarande flöt. Listan över saknade lästes samtidigt fortfarande upp från en tavla i hamnen.