Beväpnade drönare blir nytt maktmedel i Colombias narkokorridorer

Bilder

×

The Colombian army has also boosted its use of drones in the country (AFP/Getty) AFP/Getty

Colombia's President Abelardo de la Espriella, who has launched an all-out war on the armed groups, met US Secretary of State Marco Rubio (right) during a bilateral agreements signing ceremony in Barranquilla, Colombia on September 8 (AFP/Getty) AFP/Getty

At least 84 people have been killed in clashes between security forces and armed groups since De la Espriella took power on 7 August (AFP/Getty) AFP/Getty

‹ ›

Colombias väpnade grupper gör det billiga drönarbrummandet till ett nytt sätt att utöva territoriell kontroll, i takt med att landets säkerhetsstyrkor breddar sina operationer i områden som samtidigt fungerar som korridorer för narkotikasmuggling. The Independent rapporterar att obemannade drönare används för att skrämma både civila och statliga enheter nära rutter där kokain till ett värde av miljarder dollar transporteras. Det psykologiska trycket från själva surrandet blir en del av våldet: ljudet signalerar att någon kan slå till när som helst, utan att behöva blotta sig.

Förskjutningen syns i siffror från ACLED, en organisation som följer konflikter och som tidningen hänvisar till. ACLED registrerade en enda ”beväpnad drönarhändelse” i Colombia 2023, omkring 150 under 2025 och nästan 200 hittills under 2026. Händelserna är inte jämnt spridda. Colombia står för 97 av 182 kommuner i Latinamerika där beväpnade drönare har registrerats, vilket gör landet till regionens centrum. Mönstret följer pengarna: där narkotikaflödena är som störst är drönarna vanligast, och grupper med större krigskassor beskrivs modernisera snabbt och kopiera varandras metoder.

Politiken utgör bakgrund snarare än lösning. The Independent beskriver hur president Abelardo de la Espriella, som ersatte Gustavo Petro efter Petros strategi ”Total fred”, har inlett ett ”fullskaligt krig” mot gerilla- och milisgrupper. Under den nya regeringens tre första veckor registrerades enligt tidningen omkring 30 drönarattacker mot säkerhetsstyrkorna, främst i Cauca och Norte de Santander, ungefär fyra gånger fler än under de föregående tre veckorna. Augusti 2023 blev den dödligaste månaden för sammanstötningar sedan ACLED började samla data 2018, med 84 döda, enligt samma rapportering. När staten signalerar upptrappning svarar väpnade grupper genom att flytta risk till de billigaste plattformar de kan skala upp: en drönare är billigare än en tränad stridande, och förlusten är lättare att ersätta.

Drönarkapprustningen suddar också ut de ideologiska etiketter som tidigare organiserade Colombias konflikt. The Independent noterar hur ELN började använda drönare efter en sammanstötning med 33:e fronten, en avhoppad FARC-fraktion, samtidigt som 33:e fronten använde drönare mot Gulfklanen, och Gulfklanen använde dem mot en annan paramilitär grupp. Det liknar mindre ett vänster-höger-krig och mer konkurrerande beskyddarverksamheter med överlappande försörjningskedjor. När en metod fungerar — att släppa sprängladdningar, filma hot, tvinga fram evakuering — tar rivalerna efter, och civilbefolkningen blir den fasta tillgång som alla slåss om att dominera.

ACLED:s material pekar ut riktningen: drönare är inte längre en nyhet utan ett standardverktyg för grupper som har råd. I Colombias narkotikakorridorer blir luftrummet över djungeln lika omstritt som vägarna därunder.