Trump säger sig vilja se ett enat Irland

Bilder

×

US President Donald Trump (R) and Ireland's Prime Minister Micheál Martin listen to a question from the media at Farmleigh House in Phoenix Park in the Irish capital Dublin on September 12, 2026 (AFP/Getty) AFP/Getty

President Connolly and President Donald Trump at Aras an Uachtarain, her official residence in Phoenix Park (PA) independent.co.uk

Eric Trump outside the Trump International Golf Links & Hotel in Doonbeg, Co Clare, ahead of the visit by US President Donald Trump for the Irish Open during his trip to the Republic of Ireland. Picture date: Saturday September 12, 2026. (PA) independent.co.uk

Donald Trump during a meeting with Micheal Martin at Farmleigh House. Photograph: Ben Birchall/PA theguardian.com

‹ ›

Donald Trump sade till irländska ledare i Dublin att han skulle ”älska” att se ett enat Irland och antydde att det ”lika gärna kan ske nu”, enligt The Independent och The Guardians direktrapportering. Uttalandena kom vid möten med irländska politiker på officiella platser i Phoenix Park, i samband med ett besök kopplat till en golftävling på en Trumpägd bana.

För Irland landar presidentens ord i ett politiskt läge där konstitutionell förändring diskuteras öppet, men där processen är hårt reglerad i bestämda steg, bland annat folkomröstningar både i norr och i söder. För Storbritannien rör samma formuleringar en fråga som London betraktar som inrikes suveränitet och rättsligt förfarande, snarare än något som ska uppmuntras utifrån. För Washington illustrerar det ett återkommande drag i Trumps diplomati: rubrikvänliga uttalanden framför kameror under resor där statsbesökets ceremonier blandas med privat affärsprofilering.

The Independent uppger att Trump medgav att Storbritannien ”skulle ha något att säga till om” kring irländsk enhet, samtidigt som han kallade utsikten ”fantastisk”. Han tycktes också peka ut Irlands premiärminister Micheál Martin som någon som skulle kunna bidra till att få det att ske. Sådana repliker kan i rummet uppfattas som lättsam inställsamhet, men utanför som en signal — särskilt i Nordirland, där partier väger varje ord utifrån hur det påverkar identitet och säkerhet.

Själva besöket underströk hur dagens politik blandar offentlig auktoritet med privat logistik. Polisavspärrningar och ceremoniella hedersbetygelser krävdes för möten vid Áras an Uachtaráin och Farmleigh House, medan resans bredare program enligt The Independent kretsade kring en tävling på en egendom som bär presidentens namn. I praktiken skapar samma kortege, säkerhetszoner och diplomatiska tidtabeller som används för statshantverk också förutsättningarna för att ett politiskt budskap kan paketeras som en resehändelse och därefter spridas globalt.

Trumps Dublinuttalanden innebar ingen amerikansk kursändring, inget medlingsinitiativ och ingen ny diplomatisk process. Det var i stället en presidents åsikt i en konstitutionell fråga som tillhör två europeiska statsbildningar — varav den ena är en nära amerikansk allierad — under ett helgstopp där boende klagade över störningar och anhängare lyfte fram Trumps anläggnings ekonomiska avtryck.

Vid Farmleigh House sade presidenten att ett enat Irland skulle vara ”en stor fjäder i allas hatt”. Storbritannien, tillade han, skulle ändå få säga sitt.