ECB höjer styrräntan till 2,5 procent

Europeiska centralbanken höjde på torsdagen sin viktigaste inlåningsränta till 2,5 procent, från 2,25 procent. Åtstramningen motiveras med att inflationen i euroområdet tagit ny fart, i spåren av energichocken från Mellanöstern. Enligt Euronews höjde banken även sin huvudsakliga refinansieringsränta och sin utlåningsränta för marginalkrediter, och kopplade beslutet till inflationspress som följer av strider och oro kring Hormuzsundet.

Det är återigen bränslepriser och risker för sjöfarten som sätter tonen, snarare än en överhettad inhemsk ekonomi. Inflationen i euroområdet steg till 3,3 procent i augusti från 2,9 procent i juli, samtidigt som energiinflationen ökade till 14,3 procent från 10,3 procent, rapporterar Euronews. Kärninflationen sjönk däremot till 2,4 procent och tjänsteinflationen föll till 3 procent. Denna tudelning gör centralbankens uppgift både enklare och mer politiskt utsatt: högre räntor skapar inte mer olja, men de höjer lånekostnaderna för hushåll och företag i hela valutaunionen.

ECB:s egen analys, återgiven av Euronews, pekar ut negativa faktorer på energitillgångssidan som den dominerande orsaken till den tidigare uppgången i energiinflationen, medan efterfrågan och finanspolitiska stimulanser spelat mindre roll. Det är en viktig diagnos, eftersom den innebär att inflationsimpulsen kommer utifrån och ligger utanför euroområdets direkta kontroll, samtidigt som verktyget för att ”stabilisera” läget i praktiken är att strama åt de inhemska kreditvillkoren. Banken beskriver utsikterna som ”mycket osäkra”, och Euronews noterar att personalens prognoser—framtagna ungefär två veckor före mötet—inte fångar de senaste oljeprisrörelserna eller den senaste uppgången i europeiska statsobligationsräntor.

Samma chock ger dessutom olika utfall inom unionen. Euronews lyfter att inflationen i augusti låg på 4,5 procent i Spanien, jämfört med 2,9 procent i Tyskland och 2,7 procent i Frankrike, trots att alla tre möter samma energiprisläge. Den sortens skillnader tenderar att flytta debatten från en gemensam inflationssiffra till nationella frågor: löneuppgörelser, finanspolitiska buffertar och hur stor del av kostnaden som kan vältras över på konsumenterna—medan ECB bara kan sätta en enda ränta.

Räntebeslutet kommer samtidigt som en bredare global lutning mot åtstramning. The Independent påpekar att högre ECB-räntor först slår igenom via bankerna och därefter i hela ekonomins lånekostnader, medan andra centralbanker, däribland USA:s centralbank och Bank of England, brottas med egna inflationsproblem i skuggan av högre oljepriser.

ECB kallar nu 2,5 procent ”neutral” ränta, men höjer ändå eftersom oljan åter stigit över 100 dollar fatet och tanktrafiken genom Hormuz hotas. Spaken finns i Berlin och Frankfurt; prischocken uppstår till havs.