EU skyndar på stor satellitsatsning för försvar och kommunikation

Vid ett toppmöte i Paris skulle fler än 51 avtal undertecknas, samtidigt som Frankrikes president Emmanuel Macron och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen manade Europa att stärka en rymdsektor som Macron kallade ”skör”. Enligt Euronews hölls mötet i Grand Palais och arrangerades gemensamt av Frankrike och Tyskland. Inramningen handlade lika mycket om säkerhet som om vetenskap, där von der Leyen hävdade att ”säkerheten på jorden i allt högre grad beror på säkerheten i rymden”.

Den direkta bakgrunden är Ukraina och hur modern krigföring lutar sig mot satelliter för kommunikation och bildspaning. Von der Leyen pekade på förbandens uppkoppling och möjligheten att följa rörelser på hundratals kilometers avstånd. Därmed framställs Europas utbyggnad i rymden som ett försvarskrav snarare än som ett industriprestigeprojekt. Euronews rapporterar också att EU beslutat att skynda på sin satellitkonstellation IRIS² genom att utöka den till mer än 350 satelliter. Signalen från Bryssel är att systemet ska bli tillräckligt stort för att spela roll i en värld där kommersiella konstellationer kan slås på – eller stängas av – beroende på företagsbeslut och utrikespolitiska överväganden.

Under högtidstalen ligger pengar och styrning. Enligt Euronews väntas investeringar på omkring 20 miljarder euro under toppmötet, medan Europa historiskt lagt 0,07 procent av sin bruttonationalprodukt på rymden jämfört med 0,24 procent i USA. Europeiska rymdorganisationen ESA godkände i slutet av 2025 en rekordbudget på 22,3 miljarder euro för perioden 2026–2028, och Euronews hänvisar till en budget på 35 miljarder euro för rymd kopplad till säkerhet och försvar. Macron efterlyste ”delad styrning” av Europas rymdindustri – en formulering som speglar ett återkommande europeiskt problem: nationella program, EU:s upphandlingar och ESA:s planering drar ofta åt olika håll, även när de finansierar överlappande förmågor.

Toppmötet påminde också om att rymdpolitik numera är handelspolitik. En talesperson vid ett franskt departement sade till Euronews att flera amerikanska företag – däribland SpaceX och Blue Origin – drog sig ur evenemanget, och kopplade beslutet till uppgifter i pressen om påtryckningar från Washington. Euronews beskriver Europas bredare satsning som delvis driven av en vilja att minska beroendet av USA i rymden, en ambition som blir svår när centrala leverantörer av uppskjutningar och satellitsystem är amerikanska och när transatlantisk politik kan nå ända in i gästlistor för konferenser.

Euronews räknar upp milstolpar som ska ge projektet tyngd: en första europeisk fraktkapsel, Nyx, som ska docka med den internationella rymdstationen om två år; en europeisk månlandare, Argonaut, som väntas nå månen om fem; och en första europeisk bemannad kapsel som ska skjutas upp från Kourou i Franska Guyana om tio. På toppmötet medverkade ESA-chefen Joseph Aschbacher och det hölls ett direktsamtal med astronauten Sophie Adenot, som nu gör ett nio månader långt uppdrag på rymdstationen.

I Grand Palais talade Europas ledare om självständighet i omloppsbana. Företagen som uteblev namngavs i en departementsgenomgång.