Tidigare OPCW-chefer pekar ut misstänkt kemvapenbruk i Sudans inbördeskrig

En grupp ledd av tidigare höga tjänstemän vid Organisationen för förbud mot kemiska vapen har sammanställt en 32 sidor lång granskning som påstår att kemiska stridsmedel kan ha använts i Sudans inbördeskrig, enligt Euronews som publicerade uppgifterna på tisdagen. Gruppen hänvisar till vittnesmål, bilder och annat digitalt material som pekar på händelser under 2024 och 2025, bland annat vid oljeraffinaderiet Al-Jili nära Khartoum i september 2024. Sudans regering har upprepade gånger förnekat att man använt förbjudna vapen.

Enligt Euronews beskriver utredarna en samling tecken som inte liknar vanlig beskjutning: akut andningssvikt hos exponerade personer, ovanliga lukter, färgade explosioner, mer långvariga hälsoproblem samt spår av miljöskador. Rapporten bygger på åtta sudanesiska vittnen som intervjuats i Nairobi, däribland personer som uppger att de själva utsattes, räddningspersonal och en vårdanställd. Euronews uppger att man tagit del av bilder som rapporten hänvisar till, men att redaktionen inte själv intervjuat vittnena och inte heller granskat videomaterial eller annat digitalt bevisunderlag på plats.

Två vittnen, som intervjuats var för sig, beskrivs ha lämnat de starkaste uppgifterna om händelsen vid Al-Jili. De ska ha berättat för utredarna att ett militärflygplan flög över området strax innan tunnformade föremål föll, följt av nedslag som inte liknade vanliga sprängattacker. Därefter fick omkring tjugo arbetare akuta andningsbesvär, enligt Euronews. Vid tidpunkten kontrollerades området av Rapid Support Forces, den paramilitära grupp som strider mot Sudans armé och som har belagts med sanktioner av EU och USA för grova brott mot mänskliga rättigheter.

Författarna till granskningen kräver att Organisationen för förbud mot kemiska vapen och dess medlemsstater öppnar en formell utredning. Kravet pekar samtidigt på ett återkommande problem i dagens krigföring: beviskedjan byggs allt oftare av fördrivna vittnen, mobilfilmer och fjärranalys, medan de fysiska platserna är otillgängliga eller kontrolleras av beväpnade aktörer som har starka skäl att styra vad utomstående kan se. I Sudan, där frontlinjer och makt skiftar, blir även grundfrågor – vem som kontrollerade luftrummet, vem som hade lager, vem som kunde dokumentera följderna utan att riskera livet – en del av själva striden om berättelsen.

Anklagelserna kommer dessutom i en geopolitisk miljö där åtgärder ofta släpar efter påståenden. Euronews noterar att USA införde sanktioner mot Sudan i april 2025 med hänvisning till påstådd användning av kemiska stridsmedel, vilket Khartoum förnekat. Separata uppgifter i New York Times och Washington Post i början av september 2026 pekade också på möjlig användning av kemiska stridsmedel, med hänvisning till underrättelseuppgifter från Mellanöstern och med beskrivningar av bilder på lager samt korrespondens mellan sudanesiska tjänstemän.

Euronews redogörelse vilar ytterst på ett begränsat antal intervjuer genomförda utanför landet och på material som inte oberoende har kunnat kontrolleras på plats. Den mest konkreta episoden i rapporten knyts till en bestämd plats och tidpunkt: oljeraffinaderiet Al-Jili nära Khartoum i september 2024.