Ekobrottsmyndigheten ska beslagta mer av gängens pengar, ny lag om självständigt förverkande låter åklagare ta lyxprylar utan att knyta dem till ett visst brott, men när bolag fortfarande är enkla att starta kan bytet bara flytta ägare på papper

Bilder

dn.se

”Vi måste få upp beloppen”, säger Ola Sjöstrand om återtagandet av brottsvinster från kriminella. Foto: Daniel Costantini Foto: Daniel Costantini

Regeringen gick emot utredarens förslag om att lägga ner Ekobrottsmyndigheten, men konstaterade att arbetet mot den kriminella ekonomin måste förändras. ”Nu har vi valt väg. Vi kommer inte gå vidare med det konkreta förslaget om att låta Ekobrottsmyndigheten upphöra och flyttas in i polisens och åklagarnas ordinarie verksamhet”, sade justitieminister Gunnar Strömmer förra sommaren. Foto: Lars Schröder/TT Foto: Lars Schröder/TT

Ola Sjöstrand tillträdde för ungefär en vecka sedan som generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten, skriver Dagens Nyheter. Regeringens uppdrag är tydligt: arbeta snabbare, väcka fler åtal och ta mer av de kriminella vinsterna i beslag. DN hänvisar till en uppskattning om att den kriminella ekonomin omsätter 352 miljarder kronor om året, vilket enligt tidningen är mer än hela budgeten för Sveriges rättsväsende. En ny lag om ”självständigt förverkande”, som trädde i kraft i slutet av 2024, ska göra det lättare att ta tillgångar i beslag genom att åklagare kan förverka egendom utan att knyta den till ett visst brott.

Lagen ändrar vad utredarna måste bevisa. I stället för att bygga ett ärende kring ett specifikt förbrott kan åklagare, enligt DN, hävda att dyra föremål som klockor eller sportbilar sannolikt härrör från brottslig verksamhet om värdet inte står i rimlig proportion till deklarerade inkomster. Sjöstrand säger till tidningen att han ser verktyget som kraftfullt, men menar också att förverkande inte kan behandlas som något man tar tag i först när en fällande dom redan är säkrad. Regeringens budskap är att att ta pengar ur kriminella nätverk ska ses som ett huvudresultat, inte som en extra vinst.

Den inriktningen krockar med hur Sveriges kontrollapparat är organiserad. DN beskriver ett system som historiskt lutat sig mot tillit, både vid bildandet av företag och inom delar av välfärdsstaten, samtidigt som flera myndigheter nu varnar för att företag i ökande grad används för penningtvätt och annan brottslighet. Tidningen hänvisar till uppgifter om att mellan 2020 och 2023 hade en femtedel av vuxna gängkriminella minst ett företagsengagemang, fördelat över mer än 23 000 företag. Om det fortsatt är enkelt att starta och ta över bolag hålls en kanal öppen för att föra in brottsvinster i till synes vanliga affärsstrukturer, även när polisens tryck ökar på gatan.

Sjöstrand tar också över en myndighet vars framtid nyligen ifrågasattes. DN påminner om att en statligt tillsatt utredare 2023 föreslog att Ekobrottsmyndigheten skulle läggas ned och att uppgifterna skulle flyttas in i andra delar av rättsväsendet. Regeringen avvisade förslaget, men slog fast att arbetet mot den kriminella ekonomin måste förändras. Resultatet blir en myndighet som förväntas leverera högre tal — fler ärenden och större belopp återtagna — men som samtidigt verkar inom en rättsprocess som i grunden är byggd för att prioritera skuldfrågan.

DN lyfter också en tidsfaktor: enligt Sjöstrand har gängbrottsligheten gått in i en ”ny, mindre våldsam fas”, med kraftigt minskade skjutningar och sprängningar. Det skapar utrymme att flytta fokus från akuta utryckningar till den ekonomiska basen för den organiserade brottsligheten. Om systemet klarar att göra detta i stor skala beror mindre på retoriken om att ”följa pengarna” och mer på hur ofta beslag faktiskt genomförs och hur svårt det blir att parkera brottsvinster i företag som ser vanliga ut.

Sjöstrands uppdrag är att ”få upp beloppen”, skriver DN. Den första mätbara signalen blir om nästa våg av pråliga tillgångar försvinner från de sociala medierna — eller om de bara byter ägare på papperet.