Ceuta vädjar till EU om pengar och Frontex efter migrantvåg

Ceutas president Juan Jesús Vivas reste i veckan till Bryssel för att be Europeiska unionen om pengar, personal och en hårdare linje mot Marocko efter den kraftiga ökningen i slutet av juli, då ett mycket stort antal migranter tog sig in i den spanska enklaven. Enligt Euronews sade Vivas till EU-kommissionärer att staden är ”på randen till kollaps” och varnade för att invånarna lever med rädslan för en ny plötslig anstormning. El País skriver att Rabats växande diplomatiska stöd – däribland USA:s erkännande av marockansk suveränitet över Västsahara i slutet av 2020 – har sammanfallit med en mer självsäker marockansk utrikespolitik och återupplivade suveränitetsanspråk på Ceuta och Melilla.

Den omedelbara tvisten gäller gränskontroll, men drivkrafterna är ekonomiska och byråkratiska. Spanien beskriver fortfarande Marocko som en ”pålitlig partner” i fråga om oreglerad invandring, och EU-kommissionen delar den hållningen, samtidigt som Vivas ifrågasätter varför Madrid vägrar att hålla Rabat ansvarigt ”direkt eller genom passivitet” för händelserna i juli, skriver Euronews. EU:s finansiering av Marockos strategi för migrationshantering löper till 2027; Euronews nämner 160 miljoner euro. Vivas krävde inte att dessa medel skulle stoppas, till skillnad från spanska Vox, men bad i stället Bryssel att betala för Ceutas gränsinfrastruktur och humanitära insatser. I praktiken handlar det om att flytta kostnaden för en europeisk tryckpunkt – Europas enda landgränser mot Afrika – från en liten lokal förvaltning till statliga och EU-finansierade budgetar.

El País beskriver Marockos handlingsutrymme som ett resultat av yttre beskydd och diplomatiska framgångar. Donald Trumps besked om Västsahara, som enligt en Marockoexpert kringgick Förenta nationerna och framstod som improviserat, bidrog till att låsa fast Rabats autonomiplan som utgångspunkt för förhandlingar; senare bekräftades den baslinjen i en resolution i Förenta nationernas säkerhetsråd 2025, enligt tidningen. Marockos normalisering med Israel var en del av uppgörelsen, och landet har därefter blivit Afrikas största importör av vapen under de senaste fem åren, rapporterar El País – en signal både till grannländer och till Europa att Rabat kan skruva upp trycket utan att framstå som isolerat. I Spanien kom julihändelsen mitt under en valrörelse; El País noterar att den bidrog till att mobilisera väljare inför landets parlamentsval i september.

EU:s svar hittills är i huvudsak formellt. Enligt Euronews uttryckte kommissionärerna stöd men gav inga konkreta utfästelser, samtidigt som kommissionen planerar att skicka en teknisk delegation till Ceuta för att bedöma behoven. Vivas vill se permanenta utplaceringar av EU:s asylbyrå och Frontex, samt en ”särskild status” för Ceuta och Melilla inom EU – en formalisering av vad juli redan visade: beslut som fattas i Rabat, Madrid och Bryssel avgör hur många människor en smal landremsa förväntas ta emot.

I Bryssel bad Vivas om mer EU-närvaro på plats och mer EU-pengar till stängslet. Kommissionens nästa steg är ett tekniskt besök.