Världen

USA angriper iranska oljetankfartyg efter nya missilförsök mot amerikanskt örlogsfartyg

Iranska revolutionsgardet varnar besättningar nära Kuwait och Bahrain och anklagar gulfstaterna för att hjälpa amerikanska räder, kriget flyttas till sjöfarten där hotet i Hormuz driver kostnader även när oljan fortsätter flyta

Bilder

US targets multiple Iranian oil tankers in latest retaliatory strike US targets multiple Iranian oil tankers in latest retaliatory strike independent.co.uk

Amerikanska styrkor ska ha angripit flera iranska oljetankfartyg efter nya försök till robotangrepp mot ett fartyg i USA:s flotta, uppger The Independent med hänvisning till en tjänsteman som uttalar sig anonymt. Iransk statlig television sände samtidigt en varning om utrymning från revolutionsgardets sjöstridskrafter, där besättningar på tankfartyg nära hamnar i Kuwait och Bahrain uppmanades att lämna omedelbart. I samma inslag anklagades de båda gulfstaterna för att underlätta amerikanska räder genom att upplåta baser åt amerikanska trupper.

Händelsen ingår, enligt rapporten, i mer än ett halvår av krigföring mellan Washington och Teheran, där konflikten i allt högre grad förs genom fartygsrörelser, angrepp som kan förnekas och snabba vedergällningar snarare än genom formella krigsförklaringar. Tankfartygen är den uppenbara tryckpunkten: de bär de intäkter som sanktionerna är avsedda att strypa, och de är långsamma, spårbara mål som kan slås mot utan att man direkt angriper iranskt territorium. För Iran innebär varningar om utrymning nära Kuwait och Bahrain att riskzonen vidgas till grannar som är beroende av samma farleder, vilket tvingar hamnar och försäkringsgivare att prissätta in en kris de inte själva råder över.

Att båda sidor lutar sig mot anonyma uppgiftslämnare och statliga televisionssändningar speglar också den praktiska verkligheten till havs. Varje part kan hävda att den svarar på ett ”försökt” angrepp, en ”vedergällning” eller på stöd från tredje land, samtidigt som kraven på bevisning hålls låga och det politiska handlingsutrymmet stort. Denna oklarhet spelar roll eftersom Hormuzsundet inte bara är en militär flaskhals; det fungerar som ett faktureringssystem för världsekonomin, där upplevd fara kan driva kostnader även när de faktiska flödena fortsätter.

För gulfstaterna är anklagelsen om medverkan en påminnelse om att värdskap för utländska styrkor inte är neutralt när sjöfarten blir en måltavla. Hamnar som säljer in sig som säkra och effektiva kan dras in i en upptrappning av geografin allena, och utrymningsvarningar prövar hur snabbt kommersiella aktörer lyder när alternativet är att bli nästa rubrik.

The Independents rapport avslutas med att iransk television uppger att flera tankfartyg träffats och att revolutionsgardet varnar för vedergällning. Besättningar nära Kuwait och Bahrain uppmanades att lämna omedelbart, medan fartygen låg kvar där de var.