Tysklands debatt om att förbjuda AfD återvänder efter valframgång i Sachsen-Anhalt

Bilder

×

The AfD's Alice Weidel — who lives in Switzerland, with a Sri Lankan woman, and worked for Goldman Sachs — yet portrays herself as the voice of Germany's white underclass <a target="_blank" href="https://en.wikipedia.org/wiki/Alice_Weidel#/media/File:2019-04-11_Pressekonferenz_der_AfD_by_Olaf_Kosinsky-8134.jpg">(Photo: Wikimedia)</a> euobserver.com

Britain's new Europe minister, Hamish Falconer, on the left, with the EU's Maroš Šefčovič this week euobserver.com

English manners say you should not talk about politics, sex, or religion with strangers euobserver.com

AfD becomes mainstream. Ulrich Siegmund celebrating victory in Saxony-Anhalt. Source: Instagram/Ulrich Siegmund. euobserver.com

If he takes leadership of the state government after September 6, a new era for post-war Germany will begin. (Lead candidate Ulrich Siegmund – with microphone – and party ideologist Hans-Thomas Tillschneider – in a white shirt – in Querfurt) Source: Matěj Stránský euobserver.com

‹ ›

Debatten om att förbjuda Alternativ för Tyskland har åter hamnat i centrum efter partiets valframgång i Sachsen-Anhalt, rapporterar EUobserver. Frågan har skärpts sedan förbundskansler Friedrich Merz pressats av frågor i Berlin och ledande kristdemokrater öppet börjat tala om att låta pröva om ett förbud alls är möjligt enligt grundlagen.

Den omedelbara drivkraften är enkel matematik. Ett parti som andra behandlat som orörbart kan hållas ute ur inflytande bara så länge det måste luta sig mot samarbetspartner; blir resultatet stort nog i ett delstatsparlament blir den så kallade brandmuren mindre en moralisk markering och mer ett praktiskt problem. Delstatsregeringar sitter dessutom i Förbundsrådet och får därmed hävstång över skola, kultur och inre säkerhet – områden där Alternativ för Tyskland, enligt artikeln, varit tydligt med att använda budget och läroplaner för att markera vem som anses höra hemma.

EUobserver skriver att flera delstatliga underrättelsemyndigheter redan klassar Alternativ för Tyskland som extremistiskt och som ett hot mot demokratin. Partiet har samtidigt försökt minska vissa belastningar genom att upplösa sitt ungdomsförbund efter att aktivister uppmanat till att judar skulle samlas ihop i getton. Artikeln nämner också inspelningar där Alternativ för Tyskland-aktivister söker frivilliga som är villiga ”att skjuta kvinnor och barn”, samt att en delstatlig partiledare bötfällts för att ha använt en paroll som historiskt förknippas med SA. För den tyska säkerhetsbyråkratin är detta inte löst tyckande, utan den typ av spår av konkreta händelser som ett förbudsmål kräver – sammanställt som bevisning snarare än valretorik.

Tröskeln är dock hög och riskerna ojämnt fördelade. Ett förbud kan bara beslutas av Förbundsförfattningsdomstolen i Karlsruhe och skulle kräva kvalificerad majoritet i domstolens andra senat, uppger EUobserver. Statsvetaren Wolfgang Merkel varnar för att ett misslyckat försök också har ett pris: partiet skulle kunna peka på ett domstolsavgörande som i praktiken ger det en stämpel av upprättelse. Även förespråkare för att utreda ett förbud, som Nordrhein-Westfalens ministerpresident Hendrik Wüst, beskrivs därför som angelägna om en expertgrupp snarare än en snabb ansökan.

Trycket på Merz kommer från två håll. Enligt EUobserver vill han driva igenom ett ekonomiskt reformprogram med nedskärningar i välfärden och stramare migrationspolitik – ett område där Alternativ för Tyskland kampanjar som den mer trovärdiga verkställaren. Samtidigt uppges Merz ha likställt Alternativ för Tyskland med Vänstern, en jämförelse som suddar ut gränsen mellan ett säkerhetsargument och ett partipolitiskt, och gör varje domstolsstrategi lättare att avfärda som politik med juridiska verktyg.

Ett rättsutlåtande på 1 675 sidor, sammanställt av Sällskapet för medborgerliga rättigheter, cirkulerar nu som en färdig akt, tillsammans med ytterligare omfattande dokumentation. Frågan för Berlin är om man vill pröva Författningsdomstolen med en så tjock bevispärm – eller fortsätta förlita sig på en brandmur som bara fungerar så länge väljarna lämnar partiet strax under verklig makt.

I Karlsruhe räknar domarna inte massmöten eller koalitionsförbud. De räknar bevisning, och de räknar röster – sex av åtta, enligt EUobserver.