Oljeavvänjning hotar statsfinanser i Nigeria och Algeriet

En global omställning bort från olja riskerar att slå särskilt hårt mot vissa afrikanska stater, med ekonomiska chocker som kan spilla över i konflikt och migration, rapporterar The Guardian. Tidningen hänvisar till en analys som pekar ut Nigeria och Algeriet som länder där staten i hög grad lever på oljeintäkter för att finansiera offentlig service, samtidigt som ekonomin är svagt diversifierad och det finns ont om kapital som kan dämpa en nedgång.

Risken beskrivs inte som en avlägsen klimatpolitisk teori, utan som ett konkret budgetproblem utan enkla ersättningar. Enligt The Guardian visar prognoser att den globala efterfrågan på olja väntas plana ut under det kommande årtiondet, med en topp troligen i början av 2030-talet. Då tvingas producenter konkurrera om en krympande krets köpare. I ett sådant läge har lågkostnadsproducenter med modern infrastruktur, som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, bättre förutsättningar att hålla ut längre, medan producenter med högre kostnader eller sämre förberedelser pressas först.

För stater som finansierar den löpande styrningen med kolväten blir beroendet brutalt synligt i siffrorna. The Guardian uppger att oljeinkomster utgör mer än 40 procent av statens intäkter i 17 länder i världen, och att andelen i Irak och Libyen ligger på 70 till 90 procent. E3G, tankesmedjan bakom analysen, bedömer att oljeintäkterna faller snabbt från 2030. I de scenarier som The Guardian återger väntas Algeriet drabbas av ett intäktsras på 87 procent och Nigeria av mer än 60 procent.

Tidningen kopplar omställningsrisken till den bredare säkerhetsmiljö som redan formar energimarknaderna. Den pågående Iran-kriget har enligt The Guardian begränsat utbudet, drivit upp priserna och bidragit till inflation och politisk instabilitet. Den sortens ryckighet kan tillfälligt dölja den långsiktiga riktningen: höga priser håller producenter flytande och ger dem skäl att klamra sig fast vid intäktsströmmen. Samtidigt ökar insatserna när efterfrågan väl försvagas och priserna faller.

E3G har sammanställt rapporten under två år och genomfört krigsspel med fler än 100 tjänstemän och experter världen över, skriver The Guardian. Medförfattarna varnar för att regeringar inte är förberedda på utfallen. Algeriet pekas ut som ett land att hålla ögonen på, delvis på grund av närheten till Europa och ett nästan totalt beroende av Europeiska unionen som exportmarknad. Det innebär att budgetstress i Alger snabbt kan bli ett påtryckningsproblem vid Europas gränser.

The Guardians artikel illustreras av ett fotografi på två män som går förbi gasfacklor i Nigerias Nigerdelta. Rapportens grundtanke är att när facklorna slocknar, krymper också statens löneutbetalningar och säkerhetsbudget. För europeiska och svenska beslutsfattare är detta i praktiken en fråga om hur skattefinansierade stater klarar intäktsbortfall – och hur snabbt sådana sammanbrott kan omvandlas till yttre tryck i form av oro och migration.