Ukrainas riksåklagare Ruslan Kravchenko avgår

Ukrainas riksåklagare Ruslan Kravtjenko har lämnat in sin avskedsansökan sedan utredare börjat granska misstänkt mutbrott och penningtvätt inom hans myndighet, rapporterar Euronews. Landets antikorruptionsmyndigheter NABU och SAPO uppger att de avslöjat en kriminell grupp som ska ha tagit emot betalningar från bedrägliga telefonbedrägericentraler i utbyte mot att dessa fick verka utan ingripanden. Avskedet har lämnats till president Volodymyr Zelenskyj och parlamentet. Kravtjenko kallar det ett ”politiskt beslut” och förnekar brott.

Enligt NABU och SAPO kretsar ärendet kring åklagare och externa medhjälpare som påstås ha tagit emot återkommande mutor och därefter tvättat pengarna genom fastighetsköp, tillgångar registrerade på andra personer samt bankkonton som innehafts av mellanhänder. Utredarna säger att gruppen bildades i mitten av 2025 och att fem misstänkta medlemmar har identifierats. Bland de frihetsberövade finns Serhij Kropyva, biträdande chef för riksåklagarens avdelning för internationellt samarbete. Ukrainas högsta antikorruptionsdomstol har beslutat att han ska hållas i häkte till den 2 november och fastställt borgen till 2,32 miljoner euro. Åklagare hävdar att Kropyva penningtvättat tillgångar värda mer än 1,7 miljoner euro och han har stängts av från sina arbetsuppgifter.

Kravtjenko är inte utpekad som misstänkt, men utredningen har kommit obekvämt nära myndighetens topp. Euronews uppger att Kravtjenkos kontor har genomsökts och att NABU släppt inspelningar där en ”chef” nämns med ett patronymikon som stämmer med Kravtjenkos uppgifter, inklusive hans tidigare roll som chef för den statliga skattemyndigheten. I domstol beskrev en SAPO-åklagare en nära relation mellan Kropyva och Kravtjenko. Enligt handlingar i målet ska Kropyva ha ordnat reparationsarbeten vid ett hus i Kozyn, ett välbärgat område söder om Kyiv där Kravtjenko bor. Kravtjenko säger att familjen hyr bostaden.

Händelsen passar in i ett välkänt mönster för Ukrainas krigstid: institutioner som måste inge förtroende hos utländska finansiärer samtidigt som de arbetar under undantagsliknande press och med enorma utgiftsflöden. Antikorruptionsorgan har byggts upp, finansierats och delvis skyddats politiskt för att hålla det yttre förtroendet uppe. Samtidigt visar deras utredningar hur lätt myndighetsutövning kan göras till handelsvara när åklagare avgör vilka verksamheter som ska utsättas för razzior och vilka som lämnas i fred. Bedrägliga telefonbedrägericentraler är en särskilt talande kund: de skapar snabbt kontanter, är beroende av förutsägbar frånvaro av tillsyn och kan dela vinster på ett sätt som ser ut som vardaglig ”smörjning” tills det blir en brottsutredning.

Kravtjenko säger att han avgår för att riksåklagarposten inte ska bli ett verktyg i politisk konfrontation. NABU och SAPO uppger samtidigt att den påstådda ordningen pågått i mer än ett år och involverat tjänstgörande åklagare.

En biträdande chef inom riksåklagarens myndighet sitter nu frihetsberövad, medan riksåklagaren själv har klivit åt sidan.