Svensk inflation överraskar nedåt i augusti

Sveriges preliminära inflationssiffra för augusti kom in lägre än väntat. Riksbankens mått KPIF landade på 0,7 procent i årstakt, enligt Statistiska centralbyrån och rapportering i Dagens Nyheter och SVT. Det bredare måttet KPI steg marginellt till 0,3 procent. Nationalekonomer som Bloomberg tillfrågat hade räknat med att KPIF skulle stiga till 0,9 procent, vilket innebär mindre omedelbar press på Riksbanken att strama åt penningpolitiken.

Siffrorna kommer efter en period då inflationen låg över 10 procent i slutet av 2022 och in i 2023, och samtidigt som nya yttre risker – som högre oljepris – åter dominerar marknadens samtal. DN noterar att Brentolja på måndagsmorgonen närmade sig 100 dollar per fat, en nivå som brukar slå igenom i transportkostnader och därefter i vardagsvaror som livsmedel. Men den preliminära inflationsmätningen pekar inte åt det hållet, åtminstone inte i de sammanlagda talen som hittills publicerats. SCB:s augustidata är preliminära och saknar den vanliga uppdelningen på vilka varugrupper som drivit förändringen, vilket begränsar möjligheten att dra slutsatser om den underliggande takten.

En central detalj i det svenska fallet är att en del av den låga siffran hålls nere av uttryckliga politiska beslut, snarare än av att kostnadstrycket plötsligt försvunnit. DN pekar på tillfälliga finanspolitiska åtgärder: sänkt mervärdesskatt på livsmedel från 12 till 6 procent från april till årets slut, sänkta drivmedelsskatter samt halverade priser i kollektivtrafiken. Riksbanken har själv lyft skillnaden och väger både SCB:s officiella mått och varianter som justerar för indirekta skatter och subventioner när stora politiska ingrepp förvrider rubriksiffrorna.

Den uppdelningen spelar roll eftersom bolånekanalen är där svenska hushåll först känner av penningpolitiken. Riksbankens senaste beslut lämnade styrräntan på 1,75 procent, och enligt DN har banken betonat att inflationen rensad från tillfälliga finanspolitiska effekter ligger ”relativt nära 2 procent”. Om banken bedömer att lugnet i rubriksiffrorna är politiskt framkallat och därmed lätt kan rullas tillbaka, kan den motivera att hålla räntan stilla nu, samtidigt som den behåller möjligheten att höja senare. Analytiker som DN hänvisar till väntar i huvudsak ingen höjning vid nästa möte den 24 september, men räknar fortfarande med möjliga höjningar i november eller december.

För närvarande visar siffrorna att KPIF var oförändrad på 0,7 procent från juli till augusti, medan KPIF exklusive energi (KPIF-XE) sjönk något till 0,5 procent, enligt SVT. Riksbankens mål är fortsatt 2 procent.

Rubrikinflationen är alltså låg, men centralbanken tittar redan förbi den och fäster blicken vid mått som är avsedda att rensa bort statens tillfälliga rabatter.