Trump ber Högsta domstolen häva stopp för nya regler kring poströster
Delstater börjar skicka valsedlar medan två regelverk gäller parallellt, skärpta kuvertkrav kan fälla röster efter valdagen utan att någon formellt nekas rösta
Bilder
Trump has long sought to limit mail voting, even though he himself often uses that method to cast his own ballot (AFP/Getty)
AFP/Getty
Donald Trump har bett USA:s högsta domstol att häva en spärr från en lägre domstol mot nya begränsningar för poströstning, samtidigt som delstaterna börjar skicka ut valsedlar inför mellanårsvalet i november, rapporterar The Independent. En federal domares föreläggande hindrar postverket från att tillämpa de regler som regeringen stöder med en presidentorder medan processen pågår. Det lämnar valmyndigheter bara veckor före röstningen med två olika regeluppsättningar att förhålla sig till.
Regeringens inlaga gör gällande att tidsfaktorn är avgörande: när valkuvert väl har kommit in i postflödet går de inte att kalla tillbaka, och varje dag som föreläggandet gäller innebär att fler röster skickas enligt dagens rutiner. Målet har redan nått högsta domstolen flera gånger. Domstolen har tidvis låtit planen gå vidare utan att pröva om den är laglig, en hållning som i praktiken flyttar pressen från Washington till delstatliga och lokala valansvariga. Vita huset beskriver förändringarna som sunt förnuft och som något som ryms inom federal makt över postgången. Demokratiskt styrda delstater och grupper som arbetar med rösträtt kallar dem grundlagsstridiga och varnar för att sena direktiv om posthantering kan leda direkt till att valsedlar underkänns.
Nästan en tredjedel av USA:s väljare använder poströstning. Tvisten handlar därför inte om en smal speciallösning utan om hur tiotals miljoner människor i praktiken röstar. Samtidigt blir ansvarsutkrävandet dimmigt av konstruktionen: regler om rösträtt och rösträkning är delstatliga frågor, postverket ska inte bedöma om en väljare är behörig, men en federal regel om hur kuvert måste hanteras kan ändå avgöra om en röst behandlas som giltig. Valadministratörer säger att tiden inte räcker för att bygga om system och ändra instruktioner. När domstolarnas tidplaner krockar med postens sista datum blir en praktisk begränsning till ett politiskt utfall.
Drivkrafterna är enkla. Om man skärper den tekniska hanteringen av poströster kan man få bort röster i marginalen ur räkningen utan att formellt ändra vem som får rösta. Effekterna syns ofta först efter valdagen, när strider om rättelse av namnteckningar, tidsfrister och kuvertfel blir till partipolitiska rättsprocesser. Trump har drivit på för att begränsa poströstning sedan 2020, samtidigt som han själv har använt poströstning. Att han fortsätter fokusera på kanalen binder därmed mellanårsvalets legitimitetsstrid till procedurer snarare än till sakpolitiska frågor.
Regeringen uppger för domstolen att valsedlar redan skickas ut i vissa delstater. Högsta domstolens nästa steg avgör inte vem som ansvarar för valen, men kan avgöra hur många väljare som upptäcker reglerna först efter att deras kuvert redan ligger på posten.