EU:s nya in- och utresesystem skapar åter köer vid gränserna
Tillfällig dispens för att pausa biometriska kontroller har löpt ut medan programvara och fingeravtryckskiosker inte fungerar, regler beställs och upphandlas men stängs av när köerna blir för långa
Bilder
Automated EU entry-exit system (EES) kiosks at Madrid-Barajas airport. Photograph: Juan Medina/Reuters
theguardian.com
Europeiska unionens länge utlovade in- och utresesystem dyker åter upp där väljarna märker det direkt: i gränskön.
Enligt The Guardian har den tillfälliga ”flexibilitet” som gjort det möjligt för medlemsstater att pausa eller mildra biometriska kontroller löpt ut. Därmed återkommer den formella förväntan att resenärer från länder utanför EU ska registreras i det nya systemet. Flygbolag och resebranschens organisationer har bett Europeiska kommissionen att förlänga möjligheten att tillfälligt avstå från kontrollerna till och med slutet av 2026, med hänvisning till att systemet fortfarande inte fungerar tillräckligt jämnt för att undvika missade flyg och följdförseningar.
Händelsen illustrerar ett välkänt europeiskt mönster: Bryssel beslutar om en enhetlig regel, nationella myndigheter får improvisera vid flaskhalsarna, och när programvara eller utrustning inte är färdig hamnar kostnaden i praktiken hos privata aktörer. The Guardian uppger att resenärer över Engelska kanalen till Frankrike inte kommer att märka någon förändring efter tidsfristen, eftersom det finns tekniska problem med den programvara för systemet som beställts av Frankrike. Samtidigt är de fingeravtryckskiosker som köpts in av Eurotunnel, hamnen i Dover och Eurostar vid London St Pancras ännu inte i drift. Eurostar uppger att registreringarna under en stegvis införandeperiod fortsatt kommer att skötas manuellt av gränspoliser. På pappret hålls systemet därmed vid liv, men i praktiken bygger det på bemanning som redan har svårt att räcka till vid hög belastning.
Den ojämna tillämpning som beskrivs skapar också en tvådelad verklighet: reglerna är tillräckligt strikta för att motivera upphandlingar och efterlevnadskostnader, men tillräckligt löst tillämpade för att undvika synliga haverier. En högt uppsatt källa inom flygbranschen säger till The Guardian att man inte väntar sig full tillämpning på de mest belastade flygplatserna. Tjänstemän i stora turistdestinationer, särskilt i Grekland, ska dessutom informellt ha undantagit brittiska passagerare från kontrollerna för att hindra att köerna växer. Sådan selektiv icke-tillämpning kan lätta trycket på kort sikt, men den tvingar resenärer och transportörer att gissa vad som gäller vid en viss gränsövergång en viss dag.
Kommissionen vill inte kommentera om flexibiliteten ska förlängas. Man säger endast att man har nära kontakt med medlemsstater som behöver justeringar vid vissa gränspunkter och att man är beredd att ge extra stöd under en ”operativ anpassningsperiod”. Den omedelbara frågan är inte om biometrisk gränskontroll i sig kan fungera, utan om EU kan införa den utan att hamnar, stationer och flygplatser blir flaskhalsar som straffar handel och turism.
Än så länge tyder The Guardians rapportering på att systemets mest pålitliga egenskap är att det kan stängas av när köerna blir för långa.