Tiotusentals demonstrerar i Zagreb mot farligt avfall i Gospić

Tiotusentals kroater samlades i Zagreb på lördagen och krävde att farligt avfall ska bort från staden Gospić, där utredare säger att tiotusentals ton dumpats olagligt på ett övergivet industriområde. Enligt en rapport från Associated Press som återgivits av The Independent greps 13 misstänkta tidigare i år av polis och Europol, misstänkta för ett upplägg där avfall importerats och grävts ned för vinst. Europol uppskattar intäkterna till minst flera miljoner euro. Demonstranterna krävde en offentlig saneringsplan med tidsfrister och ett förbud mot avfallsimport, och pekade på att månader gått utan att något avfall faktiskt förts bort.

Fallet ligger i skärningspunkten mellan gränsöverskridande handel och lokal skuldbörda. Europol uppger att mycket av avfallet i Gospić kommit från andra europeiska länder, däribland Italien, Slovenien och Tyskland. Det som ser ut som en kommunal miljökris blir därmed ett problem som löper genom hela EU:s inre marknad. Den påstådda affärsmodellen är enkel: transporter och omhändertagande kostar mycket när regler följs, och betydligt mindre när avfallet kan omklassificeras, grävas ned eller lämnas kvar tillräckligt länge för att ansvaret ska hinna flyta ut mellan entreprenörer, markägare och myndigheter. När avfallet väl ligger under jord brukar nästa räkning handla om ”kartläggning”, ”övervakning” och ”tillfälliga åtgärder” — och om sanering alls blir av hamnar slutnotan ofta hos skattebetalarna, inte hos de företag som satte det ursprungliga priset.

En expertutredning som citeras i rapporteringen fann förhöjda metallhalter i marken och upptäckte PFAS-föreningar i grundvattnet, en typ av föroreningar som är svåra att sanera snabbt även om pengar och politisk vilja finns. Myndigheter har samtidigt sagt att flera tester varit negativa och att utredning och saneringsarbete pågår. De planerar också att tillfälligt täcka området för att hålla regnvatten borta och att välja ett företag som ska ta bort en del av avfallet, medan en mer långsiktig plan tas fram. I karstterräng med lös jord och vattendrag kan lokala föroreningar spridas, vilket är skälet till att demonstranterna beskrev frågan som en nationell hälsofråga snarare än en teknisk tvist om en enskild industritomt.

Premiärminister Andrej Plenković anklagade politiska motståndare för att blåsa upp panik av politiska skäl, ett välbekant grepp när ett administrativt misslyckande blir så synligt att det hotar de styrande. För de boende ser tidslinjen annorlunda ut: en aktivistgrupp uppgav att den rapporterat misstänkt olaglig verksamhet sedan 2023, och en demonstrant sade till tidningen att myndigheterna behandlade situationen som en olyckshändelse snarare än ett planerat brott.

I Gospić ligger avfallet kvar där det påstås ha grävts ned, och protestens kärnkrav är fortfarande en kalender: datum, entreprenörer och en bortförselplan som går att kontrollera mot verkligheten på marken.