IAEA förbereder anmälan av Iran till FN:s säkerhetsråd
USA och tre europeiska länder driver resolution efter att inspektörer stängts ute från bombade kärnanläggningar, eskalering med sanktionsspråk möter ryskt och kinesiskt veto medan Iran har 440,9 kilo uran anrikat till 60 procent
Bilder
UN nuclear agency members draft resolution reporting Iran to the UN Security Council
independent.co.uk
Internationella atomenergiorganets styrelse förbereder sig på att ta ställning till ett resolutionsutkast som skulle anmäla Iran till Förenta nationernas säkerhetsråd, enligt The Independent. Texten, som tagits fram av USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland, skulle flytta en långvarig tvist om kontroll- och inspektionsregler från en teknisk myndighet till Förenta nationernas mest politiska och säkerhetstunga organ – samtidigt som Iran och en USA–Israelisk koalition redan befinner sig i öppen konflikt.
Utkastet hänvisar till Irans skyldigheter enligt icke-spridningsavtalet att deklarera kärnämnen och verksamheter samt att tillåta inspektioner. Atomenergiorganets styrelse slog i juni 2025 fast att Iran inte följde reglerna, ett beslut som enligt The Independent kom dagen före amerikanska och israeliska angrepp mot iranska kärnanläggningar. Sedan dessa angrepp uppger diplomater och organet att inspektörer inte fått tillträde till de drabbade anläggningarna, vilket gör att myndigheten inte kan verifiera statusen på Irans lager av uran som ligger nära vapenkvalitet. En konfidentiell rapport från Atomenergiorganet, daterad i tisdags, varnar för att fortsatt vägran att ge tillträde utgör en spridningsrisk som kräver skyndsam uppmärksamhet.
Att hänskjuta frågan till säkerhetsrådet beskrivs ofta som ”mer tryck”, men det avgörande är hur spelplanen ändras. En tvist flyttas från en fackmyndighet, som arbetar med mätningar, protokoll och verifiering, till ett politiskt organ som kan besluta om rättsligt bindande åtgärder som sanktioner och frysning av tillgångar. I praktiken har dock Ryssland och Kina vetorätt och beskrivs av The Independent som allierade till Iran, vilket minskar sannolikheten för nya åtgärder från Förenta nationerna. Den klyftan – upptrappning på papperet men begränsad möjlighet att faktiskt verkställa – är enligt diplomater en del av förklaringen till att ett hänskjutande länge skjutits upp för att ge utrymme åt ett sista diplomatiskt försök. En västlig diplomat på hög nivå säger nu att styrelsen måste agera eftersom Iran inte samarbetat och kommunikationen upphört.
Siffrorna skärper konflikten. Atomenergiorganet uppger att Iran har ett lager på 440,9 kilogram uran anrikat till upp till 60 procents renhet, en nivå som tekniskt ligger nära vapenkvalitet. Myndighetens chef Rafael Grossi har tidigare offentligt varnat för att lagret, om Iran skulle välja att gå från kapacitet till vapen, skulle kunna räcka till flera bomber. Iran har å sin sida länge hävdat att programmet är fredligt och har behandlat inspektionstillträde som ett påtryckningsmedel i bredare förhandlingar.
Själva resolutionsutkastet sägs samtidigt betona stöd för en diplomatisk lösning och be Grossi att vidarebefordra resolutionen och tidigare texter till Atomenergiorganets medlemsländer, säkerhetsrådet och Förenta nationernas generalförsamling. Kombinationen – formell upptrappning ihop med försonlig diplomati – visar dilemmat: myndigheten förväntas intyga sådant den för närvarande inte kan inspektera, medan säkerhetsrådet förväntas agera där vetorätter kan göra konsekvenser omöjliga.
Omröstningen väntas vid nästa veckas möte i Atomenergiorganets styrelse i Wien. Då kan det centrala faktumet fortfarande vara oförändrat: inspektörerna kan ännu inte ta sig in på de anläggningar som bombades.